Essays on Educational Choices and Integration

Elisabet Olme har forskat om utbildning och integration. Bland annat vad som påverkar föräldrars val av grundskola och vilka konsekvenser det får för fördelningen av elever mellan skolor.

Fakta
Disputation

2019-05-29

Titel (eng)

Essays on Educational Choices and Integration

Författare

Elisabet Olme

Handledare

Associate Professor David Seim, Stockholms universitet Professor Jonas Vlachos, Stockholms universitet

Opponent

Associate Professor Robert McMillan, University of Toronto

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Are Parents Uninformed? The Impact of School Performance Information on School Choices and School Assignments. We study the impact of providing information about schools’ performances on households’ choice of school. A randomly selected subset of households with children about to start middle school in a Swedish municipality were provided with information about the schools’ performances on standardized tests. We find that this information made them more likely to apply to the top-performing schools, compared to households in the control group. The effect is driven by native children and children to high-skilled parents. Next, we simulate how this would affect the allocation of students to schools, under the assumption that all households would have access to this information. As expected, enrollment in top-performing schools increase, but the effect is muted by the schools’ capacity constraints. Again, native and high-skilled drive the effect, by shifting their applications from mid- to top-performing schools. This leads to reduced school segregation by foreign background as children with a foreign background are overrepresented at the top-performing schools to begin with. Furthermore, school segregation by parental education increases slightly as children with highly educated parents congregate at the top-performing schools.

School Choice, Admission Rules and Segregation in Primary School.We study the impact on primary school segregation of three different admission criteria, in a school choice program using deferred acceptance to allocate students to schools. Using Swedish administrative register data, we simulate the allocation of students using proximity to the school, a lottery and affirmative action to determine students’ priorities to oversubscribed schools. To predict the application lists under counterfactual admission schemes, households’ preferences for schools are estimated using administrative school choice data from a Swedish municipality. The results suggest that school segregation by family background decreases when lottery-based priorities or affirmative action is used, compared to proximity-based priorities. When proximity-based priorities are used, the allocation of students to schools widely resembles the allocation that results from using school catchment zones (ignoring parents’ preferences and base admission solely on students’ residential locations). The cost of abandoning proximity-based priorities in favor of lotteries or affirmative action is modest; children are assigned to schools that are highly ranked on their application lists under each admission scheme.

Should I Stay or Must I Go? Temporary Refugee Protection and Labor-Market Outcomes. We study the impact of a prolonged period of temporary protection before being eligible to apply for permanent residency on human capital investments and labor-market outcomes of refugees. In 2002, Denmark prolonged the period with temporary protection from three to seven years, for refugees. The reform was implemented retroactively, allowing the effects to be estimated using a regression discontinuity design. Furthermore, we set up a theoretical search and matching model in order to understand the mechanisms at work. The empirical results show that enrollment in education increased, following the reform. Females and low-skilled individuals drive the effect. This is in line with the theoretical predictions from the model. We do not estimate any significant effects on labor-market outcomes for the full sample.

The Effects of Performance Based Bonuses in the Swedish Language-Training Program. I study the impact of the introduction of performance-based monetary bonuses in the Swedish language-training program for immigrants. Under the bonus system, a passing grade in certain courses was rewarded with up to 12,000 SEK (approximately 1,666 USD). The bonus system was introduced in 2010, and eligibility was completely determined by the date of immigration to Sweden and the type of residence permit held. Using a sharp regression discontinuity design, the effects on enrollment and course completion are estimated. The results do not indicate any impact on the enrollment rate, which might be explained by the initially high enrollment rate of 80 percent. Furthermore, the prospect of receiving a bonus does not seem to increase overall course completion. The effects are also estimated for the bonus-qualifying courses separately, but the results are inconclusive. A positive effect of a few percentage points cannot be excluded, but the results are sensitive to the regression specification.

Sidan publicerades 2019-05-21 10:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, 16-17 september i Göteborg

Skolportens återkommande konferens - nu i Göteborg! Ta del av intressanta föreläsningar om bland annat språkutveckling, anpassningar för elever med språkstörning eller svagt arbetsminne, talrädsla - hur du kan arbeta stödjande, ämnesövergripande samarbeten med SVA i fokus. Missa inte två givande dagar!

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?