Essays on the economics of education and health

Iman Dadgar har bland annat undersökt om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.

Fakta
Disputation

2022-05-13

Titel (eng)

Essays on the economics of education and health

Författare

Iman Dadgar

Handledare

Associate Professor Karin Edmark, Stockholms universitet Professir Matthew Lindquist, Stockholms universitet

Opponent

Associate Professor Andrea Mitrut, Göteborgs universitet

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Study I: This paper investigates the effect of the academic ordinal rank position of Swedish grade 9 students relative to their school peers on future educational achievement and adult earnings. The results show evidence of a positive impact of being more highly ranked in the class, and the effects are concentrated to the top and the bottom of the ordinal rank distribution. High-ability students from low-income families gained the most from having a higher ordinal rank in grade 9. The results contrast with US findings, which suggest a similar impact across the rank distribution.

Study II: This paper studies the effect of a reform that increased school-level autonomy in determining how to allocate time between different subjects in Sweden. It evaluates the impact of the reform using registry data in a Difference-in-Differences framework. The results suggest that students’ educational outcomes, including the subsequent choice of educational track, were not affected by the reform. However, there are some indications that students in large schools and students from low socioeconomic households may have benefited from the reform.

Study III: Research suggests that increases in gross domestic product (GDP) lead to increases in traffic deaths plausibly due to the increased road traffic induced by an expanding economy. However, there also seems to exist a long-term effect of economic growth that is manifested in improved traffic safety and reduced rates of traffic deaths. Previous studies focus on either the short-term, procyclical effect, or the long-term, protective effect. The aim of the present study is to estimate the short-term and long-term effects jointly in order to assess the net impact of GDP on traffic mortality. We performed error correction modelling to estimate the short-term and long-term effects of GDP on the traffic death rates. The estimates from the error correction modelling for the entire study period suggested that a one-unit increase (US$1000) in GDP/capita yields an instantaneous short-term increase in the traffic death rate by 0.58 (p<0.001), and a long-term decrease equal to −1.59 (p<0.001). However, period-specific analyses revealed a structural break implying that the procyclical effect outweighs the protective effect in the period prior to 1976, whereas the reverse is true for the period 1976–2011.

Study IV: Unemployment might affect several risk factors of cardiovascular disease (CVD), which is the leading cause of death globally. The characterization of the relation between these two phenomena is thus of great significance from a public-health perspective. The main aim of this study was to estimate the association between the unemployment rate and mortality from CVD and from coronary heart disease (CHD). We used time-series data for 32 countries spanning the period 1960–2015. We applied two alternative modelling strategies: (a) error correction modelling, provided that the data were co-integrated; and (b) first-difference modelling in the absence of co-integration. Separate models were estimated for each of five welfare state regimes with different levels of unemployment protection. We also performed country-specific ARIMA-analyses. Because the data did not prove to be co-integrated, we applied first-difference modelling. Our findings, based on data from predominantly affluent countries, suggest that heart-disease mortality does not respond to economic fluctuations.

Sidan publicerades 2022-05-09 13:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Källkritik

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan. Delta på plats i Stockholm 13 oktober eller på distans 18 oktober–4 november. JUST NU! Boka-tidigt-pris 2 695 ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Autism, ADHD and school absence are risk factors for self-harm: new research

Data linkage, assessing information from over 113,000 teenagers in South London, addresses important gaps in research on the mental health and socio-economic risk factors for self-harm.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Forskarens fem tips – för lärare med NPF-elever

Forskaren Emma Leifler delar med sig av sina bästa tips för praktisk inkludering – verktyg för lärare med NPF-elever.