Essays on the economics of education and health

Iman Dadgar har bland annat undersökt om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.

Fakta
Disputation

2022-05-13

Titel (eng)

Essays on the economics of education and health

Författare

Iman Dadgar

Handledare

Associate Professor Karin Edmark, Stockholms universitet Professir Matthew Lindquist, Stockholms universitet

Opponent

Associate Professor Andrea Mitrut, Göteborgs universitet

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Study I: This paper investigates the effect of the academic ordinal rank position of Swedish grade 9 students relative to their school peers on future educational achievement and adult earnings. The results show evidence of a positive impact of being more highly ranked in the class, and the effects are concentrated to the top and the bottom of the ordinal rank distribution. High-ability students from low-income families gained the most from having a higher ordinal rank in grade 9. The results contrast with US findings, which suggest a similar impact across the rank distribution.

Study II: This paper studies the effect of a reform that increased school-level autonomy in determining how to allocate time between different subjects in Sweden. It evaluates the impact of the reform using registry data in a Difference-in-Differences framework. The results suggest that students’ educational outcomes, including the subsequent choice of educational track, were not affected by the reform. However, there are some indications that students in large schools and students from low socioeconomic households may have benefited from the reform.

Study III: Research suggests that increases in gross domestic product (GDP) lead to increases in traffic deaths plausibly due to the increased road traffic induced by an expanding economy. However, there also seems to exist a long-term effect of economic growth that is manifested in improved traffic safety and reduced rates of traffic deaths. Previous studies focus on either the short-term, procyclical effect, or the long-term, protective effect. The aim of the present study is to estimate the short-term and long-term effects jointly in order to assess the net impact of GDP on traffic mortality. We performed error correction modelling to estimate the short-term and long-term effects of GDP on the traffic death rates. The estimates from the error correction modelling for the entire study period suggested that a one-unit increase (US$1000) in GDP/capita yields an instantaneous short-term increase in the traffic death rate by 0.58 (p<0.001), and a long-term decrease equal to −1.59 (p<0.001). However, period-specific analyses revealed a structural break implying that the procyclical effect outweighs the protective effect in the period prior to 1976, whereas the reverse is true for the period 1976–2011.

Study IV: Unemployment might affect several risk factors of cardiovascular disease (CVD), which is the leading cause of death globally. The characterization of the relation between these two phenomena is thus of great significance from a public-health perspective. The main aim of this study was to estimate the association between the unemployment rate and mortality from CVD and from coronary heart disease (CHD). We used time-series data for 32 countries spanning the period 1960–2015. We applied two alternative modelling strategies: (a) error correction modelling, provided that the data were co-integrated; and (b) first-difference modelling in the absence of co-integration. Separate models were estimated for each of five welfare state regimes with different levels of unemployment protection. We also performed country-specific ARIMA-analyses. Because the data did not prove to be co-integrated, we applied first-difference modelling. Our findings, based on data from predominantly affluent countries, suggest that heart-disease mortality does not respond to economic fluctuations.

Sidan publicerades 2022-05-09 13:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-05-17 08:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Killar rör sig betydligt mer än tjejer på fritids och i skolan. Det visar Gisela Nybergs avhandling "Physical activity in 6-10 year old children". I underlaget har 1643 barn mellan sex och tio år fått sätta på sig en rörelsemätare.

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Educational encounters with adult students in difficult learning situations

I avhandlingen "Educational encounters" har Lisbeth Ohlsson, i vad som betecknas som svåra lärandesituationer, undersökt eventuella dolda resurser för lärande hos hos 23 sökande till vuxenutbildningen som misslyckats i ett inslusstest".

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Spelrum: om paradoxer och överenskommelser i musikhögskolelärarens praktik

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Medborgaren som pedagogiskt projekt

Det undersöker Laila Niklasson i avhandlingen "Medborgaren som pedagogiskt projekt". Studien tar både upp hur begreppet medborgare kan förstås av enskilda individer och hur det gestaltas inom den pedagogisk praktiken i folkhögskola och studieförbund.

Upper secondary teachers creation of discretionary power – The tension between profession and organisation

Gymnasielärare ser handlingsutrymmet som en kritisk faktor för att kunna göra ett gott arbete. Det visar Karolina Pardings avhandling "Upper secondary teachers creation of discretionary power", som bygger på intervjuer med ett flertal gymnasielärare.

”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”. Om elevansvar i det högmoderna samhället

Det är titeln på Åsa Söderströms avhandling, där hon har och analyserat elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete, och hur denna relaterar till en mer övergripande skol- och samhällsideologi.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser