”Everybody knows every child should be educated” : The Strive Towards Universal Primary Education in Tanzania

Karin Lindsjö har utforskat hur avskaffandet av skolavgiften i Tanzania har påverkat föräldrars och vårdnadshavares stöd för grundskola, om barnen har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning.

Fakta
Disputation

2017-11-30

Författare

Karin Lindsjö

Handledare

Professor Agnes Andersson Djurfeldt, Lunds universitet Docent Barbara Schulte, Lunds universitet

Opponent

Docent Jonas Lindberg, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

År 2001 deklarerade den tanzaniska regeringen den första Primary Education Development Plan och därmed avskaffades den tidigare obligatoriska skolavgiften för grundskolan. I och med avskaffandet av skolavgiften förväntades andelen barn i grundskola att öka. Syftet med avhandlingen är att förstå hur reformen och dess fokus på avskaffandet av skolavgiften har påverkat föräldrars och vårdnadshavares stöd för grundskola, huruvida barnen är inkluderade i skolgången och har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning.

I rurala och urbana miljöer har jag mött föräldrar, vårdnadshavare och lärare som har delat med sig av sina synpunkter på den obligatoriska skolan och denna avhandling undersöker föräldrars värdering av utbildning, uppfattning av skolkvalitén, barnens möjlighet att delta i skolgången samt kopplingarna mellan utbildning och försörjning i regionen Iringa, Tanzania.

Studien omfattar sex studieplatser; tre byar och tre stadsdelar i Iringa. Den empiriska datan inkluderar intervjuer med grundskolelärare, intervjuer och fokusgruppdiskussioner med vårdnadshavare som har barn i grundskolan, en hushållsundersökning med vårdnadshavare och intervjuer med nyckelinformanter.

I den här avhandlingen kommer jag fram till att skolbidrag från föräldrar har ersatt den tidigare skolavgiften. Oavsett socioekonomisk eller geografisk bakgrund värderas utbildning högt bland föräldrar och vårdnadshavare då det anses nödvändigt för att hitta arbete, att ta sig ur fattigdom och att lämna det traditionella rurala jordbruket. Stora geografiska skillnader påträffas, å andra sidan, när det gäller barnens möjligheter att tillgodose sig skolgång samt skolornas möjligheter att erbjuda utbildning.

Sidan publicerades 2017-11-29 11:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Bild, 17-18 april i Stockholm

Vi lyfter aktuella frågeställningar som påverkar din vardag som bildlärare i grundskolan. Ta del av föreläsningar om samtidskonst, normkritisk bildpedagogik och nyanländas lärande som varvas med rekommendationer gällande betygsättningsprocessen och hur du kan arbeta med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande i din bildsal.

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.