Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

Anna Karin Andersson har i sin avhandling undersökt vardagsfungerande hos sexåriga barn födda för tidigt.

Fakta
Disputation

2017-10-20

Titel (eng)

Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

Författare

Anna Karin Andersson

Handledare

Docent Lena Almqvist, Mälardalens högskola, Professor Lene Martin, Mälardalens högskola Medicine doktor Katarina Strand Brodd, Uppsala universitet

Opponent

Docent Eva Nordmark, Lunds universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna Karin Andersson

Abstract in English:

The overall aim of the thesis was to explore everyday functioning in six year-old children born preterm, from the children’s perspectives and from their parents’ perspectives. The relation between everyday functioning and neonatal risk factors, behavioural characteristics was studied with descriptive and correlational statistics, ANOVA and multiple linear regression (I). Patterns of everyday functioning were explored in a cluster analysis following a person-oriented approach (II). In a mixed method approach, the children’s and their parents’ perceptions on children’s competence in everyday activities were explored with a pictorial instrument and analysed with descriptive statistics and qualitative content analysis (III). The children’s perceptions of meaningful everyday life situations were explored in a photo voice study, analysed with qualitative content analysis. In total, 144 children born preterm and 222 children born at term and their parents were involved.

The results indicated that from the parents’ perspective most children born preterm and full-term were perceived with strong everyday functioning featuring strong motor, process and communication skills, a positive interaction pattern and low levels of behaviour problems. As a group, the children born very preterm were perceived weaker in their everyday functioning than the full-term group but the pattern of performance skills, interaction and behaviour varied similar to that of children born full-term. Further, it was found that preterm birth was not the main predictor, instead hyperactivity had most influence on everyday functioning. Moreover, the children born preterm perceived themselves to be overall strong performers of everyday activities. They wanted to be active and do things and for that they wanted to have skills and significant others i.e. siblings, parents, friends and pets to interact with and to feel safe and loved. Further, the children born preterm expressed a will to develop, improve and gain new skills and to have more opportunities to do meaningful things.

In conclusion, the results in this thesis indicate that young children born preterm are able to reflect on their everyday functioning, and express needs and desires for their participation in meaningful everyday life situations. Moreover, preterm birth is not the sole predictor of everyday functioning more critical is the interaction of individual, behavioural and contextual factors.

Sidan publicerades 2017-11-14 11:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 07:58 av Susanne Sawander


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.