Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

Anna Karin Andersson har i sin avhandling undersökt vardagsfungerande hos sexåriga barn födda för tidigt.

Fakta
Disputation

2017-10-20

Titel (eng)

Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

Författare

Anna Karin Andersson

Handledare

Docent Lena Almqvist, Mälardalens högskola, Professor Lene Martin, Mälardalens högskola Medicine doktor Katarina Strand Brodd, Uppsala universitet

Opponent

Docent Eva Nordmark, Lunds universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The overall aim of the thesis was to explore everyday functioning in six year-old children born preterm, from the children’s perspectives and from their parents’ perspectives. The relation between everyday functioning and neonatal risk factors, behavioural characteristics was studied with descriptive and correlational statistics, ANOVA and multiple linear regression (I). Patterns of everyday functioning were explored in a cluster analysis following a person-oriented approach (II). In a mixed method approach, the children’s and their parents’ perceptions on children’s competence in everyday activities were explored with a pictorial instrument and analysed with descriptive statistics and qualitative content analysis (III). The children’s perceptions of meaningful everyday life situations were explored in a photo voice study, analysed with qualitative content analysis. In total, 144 children born preterm and 222 children born at term and their parents were involved.

The results indicated that from the parents’ perspective most children born preterm and full-term were perceived with strong everyday functioning featuring strong motor, process and communication skills, a positive interaction pattern and low levels of behaviour problems. As a group, the children born very preterm were perceived weaker in their everyday functioning than the full-term group but the pattern of performance skills, interaction and behaviour varied similar to that of children born full-term. Further, it was found that preterm birth was not the main predictor, instead hyperactivity had most influence on everyday functioning. Moreover, the children born preterm perceived themselves to be overall strong performers of everyday activities. They wanted to be active and do things and for that they wanted to have skills and significant others i.e. siblings, parents, friends and pets to interact with and to feel safe and loved. Further, the children born preterm expressed a will to develop, improve and gain new skills and to have more opportunities to do meaningful things.

In conclusion, the results in this thesis indicate that young children born preterm are able to reflect on their everyday functioning, and express needs and desires for their participation in meaningful everyday life situations. Moreover, preterm birth is not the sole predictor of everyday functioning more critical is the interaction of individual, behavioural and contextual factors.

Sidan publicerades 2017-11-14 11:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

Förskolechef – nu både i Stockholm och Göteborg!

Skolportens årliga konferens, 3-4 maj i Stockholm och 16-17 maj i Göteborg. Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet. Välkommen!

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Att vara lagom perfekt. Hur tjejer och killar beskriver ohälsa i relation till social positionering, kamratrelationer och skolans krav.

Jakten på social status och press att lyckas i skolan skapar stor stress bland unga. Det visar Lina Hultanen som i sin avhandling utforskat gymnasieungdomars upplevelse av psykisk ohälsa.

En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Jannete Hentati vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om lärares yrkeserfarenheter, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort.

Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Historielärobokens föreställningar: Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000?  Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Lärartillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.