Excessive worry in adolescents and adults : development and evaluation of theory-driven treatments

Tove Wahlund har i sin avhandling bland annat att utvecklat en behandling med syfte att minska osäkerhet hos ungdomar med överdriven oro.

Fakta
Disputation

2020-03-06

Titel (eng)

Excessive worry in adolescents and adults : development and evaluation of theory-driven treatments

Författare

Tove Wahlund

Handledare

Docent Eva Serlachius, Karolinska Institutet Professor Sean Perrin, Lund universitet Erik Andersson Karolinska Institutet Sarah Vigerland, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Mark Freeston, University of Newcastle

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Oro är vanligt hos både ungdomar och vuxna och överdriven oro förekommer ofta i samband med psykisk ohälsa. Aktuella farmakologiska och psykologiska behandlingar har måttlig effekt på oro och exakt hur förändring vid psykologisk behandling går till är fortfarande okänt. Att utgå från vetenskapliga teorier om överdriven oro skulle kunna vara ett sätt att utveckla fokuserade och effektiva behandlingar. Denna avhandling utgår i första hand från två teorier för överdriven oro: intolerans för osäkerhetsmodellen och den metakognitiva modellen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utveckla och utvärdera fokuserade psykologiska behandlingar med särskilt fokus på mekanismer som eventuellt bidrar till överdriven oro hos ungdomar och vuxna. Avhandlingens specifika syften var (1) att utveckla en behandling (IU-KBT) som fokuserar på att minska intolerans för osäkerhet hos ungdomar med överdriven oro, och undersöka dess genomförbarhet och preliminära kliniska effekter när behandlingen ges på traditionellt sätt (ansikte-mot-ansikte) samt via internet, (2) att utforska hur ungdomarna och deras föräldrar som genomgått IU-KBT via internet upplevde behandlingen samt (3) att utveckla internetförmedlad metakognitiv terapi (I-MCT) för vuxna med överdriven oro, utvärdera dess kliniska effekt samt undersöka om förändring av negativa uppfattningar om oro medierar förändring av oro under behandlingen. Fyra studier (I-IV) genomfördes inom ramen för detta doktorandprojekt. För att utvärdera genomförbarheten och den preliminära effekten av IU-KBT ansikte-mot-ansikte genomförde vi studie I, en pilotstudie utan kontrollgrupp (N = 12). Behandlingsprotokollet omvandlades därefter till en internetversion och dess genomförbarhet och preliminära effektivitet utvärderades i en pilotstudie med multipel baslinjedesign (N = 13; studie II). I studie III, en kvalitativ studie, gjordes djupintervjuer med åtta ungdomar och nio föräldrar som hade deltagit i studie II och data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studie IV var en randomiserad kontrollerad studie med mediationsanalys där vuxna med överdriven oro (N= 108) randomiserades till antingen I-MCT eller väntelista. Alla patienter i studie I genomförde behandlingen, inga negativa effekter rapporterades och de flesta familjer uppgav att de var nöjda. Resultaten visade stora effekter på självskattad oro och sekundära utfallsmått, och effekterna bibehölls tre månader efter avslutad behandling. I studie II genomförde alla utom en tonåring behandlingen och antalet genomförda behandlingsmoduler var högt för både ungdomar och deras föräldrar. Vi fann medelstora till stora effekter på ungdomarnas oro, ångest, depressiva symtom och nedsatt funktion efter behandlingen och förändringarna bibehölls vid en och tre månaders uppföljning. Studie III visade att även om formatet innebar utmaningar för många, och flera hade önskat lite mer behandlarstöd, var internetförmedlad IU-KBT acceptabel för både ungdomarna och deras föräldrar. Exponering för osäkerhet beskrevs som utmanande men upplevdes också som värdefull och både ungdomar och deras föräldrar beskrev att föräldrarnas parallella spår i behandlingen var viktigt för att ungdomarna skulle kunna genomföra behandlingen. Även i studie IV genomförde en stor andel av deltagarna behandlingen. Stora behandlingseffekter för I-MCT (jämfört med väntelista) observerades och bibehölls vid sex och tolv månader. Förändring i negativa uppfattningar om oro medierade förändring i oro. En IU-fokuserad behandling för ungdomar med överdriven oro tycks vara så väl genomförbar som potentiellt effektiv. I-MCT verkar också vara acceptabel och effektiv för vuxna med överdriven oro. Förändring i negativa uppfattningar om oro tycks mediera förändring i oro, eller annorlunda uttryckt: om man slutar tro att oron är farlig eller okontrollerbar oroar man sig också mindre. Sammanfattningsvis ger resultaten stöd för att fokusera på intolerans för osäkerhet och negativa uppfattningar om oro i nya behandlingar för överdriven oro.

Sidan publicerades 2020-03-12 13:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Det kommer bli riktigt givande dagar, välkommen!

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar

Maria Wiklund vill med sin avhandling "Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar" fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Buffra stress i riktning mot välbefinnande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor

Kvinnor har mer stressrelaterad ohälsa än män och en ökning ses framför allt hos unga flickor. Det övergripande syftet med Katarina Haraldssons avhandling är därför att utvärdera och utforska vad som buffrar stress i vardagen hos unga flickor.

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.