Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Publicerad:2018-01-30
Uppdaterad:2018-01-31
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Gustav Hägg

Född 1983
Bor i Helsingborg

Disputerade 2017-12-22
vid Lunds universitet

Avhandling

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Utbildning i entreprenörskap kräver inte bara handling utan även tid för reflektivt tänkande. Det konstaterar Gustav Hägg som i sin avhandling visar att en mer erfarenhetsbaserad entreprenörskapsutbildning bidrar till kunskapsutveckling.

Varför blev du intresserad av frågan?

– Som utbytesstudent i Danmark kom jag i kontakt med erfarenhetsbaserat lärande i form av problembaserat lärande, vilket var en lärandeform som passade för mig och fick mig intresserad av en akademisk karriär.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att förstå reflektivt tänkande som motvikt till den aktionsorienterade pedagogiken vid utbildning av entreprenörskap på högskolenivå. Mitt antagande är att entreprenörskapsutbildningar ofta är just aktionsorienterad och där reflektion ses som en självklar del som sker per automatik. Vikten av aktion präglar till stor del även hur UF bedrivs på gymnasiet.

– Jag problematiserar detta antagandet och visar på vikten av hur reflektivt tänkande utvecklas och att det kräver träning och instruktion. Vad skulle ett mer erfarenhetsbaserat lärande generera för kunskaper? Jag argumenterar för att ett reflektivt tänkande innebär att vi kan dra nytta av erfarenheter i en lärprocess.

– Avhandlingen bygger även på studiegrupper och enkäter med cirka 40 studenter som studerar entreprenörskap utifrån ett mer erfarenhetsbaserat lärande. De har även under ett års tid fått skriva reflektiva dagböcker. Jag har i min avhandling studerat tre pedagogiska metoder: expert-novis lärande (mentorskap), grupplärande (studiegrupper), samt individuellt lärande (reflektiva dagböcker samt enkäter).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärandeprocessen hos entreprenörstudenter utvecklas bättre när olika typer av kunskap stimuleras. Det gäller såväl traditionell inläsningskunskap, praktiska färdigheter som förmågan att värdera hur och när kunskap och färdigheter ska användas. Studien bekräftar att erfarenhet omvandlas till kunskap genom reflektivt tänkande. Kort sagt – genom att tänka till och reflektera, får vi bättre förutsättningar att kunna ta mer rationella men också mer etiska och moraliska beslut. Det här kan tyckas självklart men utbildning i entreprenörskap har präglats av praktiserande entreprenörers agerande och där teorier kring lärande i viss mån fått stå tillbaka.

– Både gruppdiskussionerna samt mentorskapet bidrar till reflektivt tänkande hos den enskilde studenten. I gruppdiskussioner möter eleverna andra med liknande frågeställningar och tillsammans utvecklar de lösningar. Mentorskapet bidrar till att vidga studenternas perspektiv.

– Sammantaget visar min avhandling att en mer erfarenhetsbaserad entreprenörskapsutbildning med utrymme för reflektiva tänkande bidrar till att utveckla kunskap och på sikt mer gångbara företagsidéer.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur de olika delarna i lärprocessen kompletterade varandra. Hur mentorskapet, de gemensamma studiegrupperna och de reflekterande dagböckerna hakade i varandra. Alla delar bildade tillsammans en holistisk processmodell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis utvecklare av program och kurser i entreprenörskap. Dessvärre finns en stor tilltro till det praktiska handlandet, och påtryckningar, inte minst från EU-håll, går i motsatt riktning. EU vill till viss grad ta bort inläsning genom att fasa ut kursböcker och dylikt. Jag menar att det är problematiskt då man får en skev syn på vad erfarenhetsbaserat lärande faktiskt bygger på, vilket är både handling i form aktion, reflektion, men även teori som oftast inhämtas genom inläsning.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev