Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond

Fördelning av lärarkompetens är ojämlik i svenska skolor. Ju sämre socioekonomiska förutsättningar desto sämre möjligheter att lära sig, visar Victoria Rolfes forskning.

Fakta
Disputation

2021-06-08

Titel (eng)

Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond

Författare

Victoria Rolfe

Handledare

Professor Kajsa Yang Hansen, Göteborgs universitet Rolf Strietholt, Rolf Strietholt, Technische Universität Dortmund

Opponent

Professor Sarah Howie, Stellenbosch University

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

This doctoral thesis aims to explore Sweden’s achievement gap in international assessment and how this may have developed in the context of a network of educational inequalities. Theoretically grounded in the Model of Potential Educational Experiences (Schmidt, Raizen, Britton, Bianchi, & Wolfe, 1997), the thesis investigates how the relationship between the intended and attained curriculum is moderated by actions at the classroom level. Teacher implementation of the curriculum provides opportunities for students to learn yet is a source of inequity in the school system. Student socioeconomic background and the amount of subject content (or Opportunity to Learn – OTL) they are exposed to are judged to significantly influence student outcomes. Socioeconomic inequality of outcomes has been perennially observed in educational assessment and has been a topic of investigation since the mid-twentieth century, while a body of literature suggests that there is an equality gap in OTL, with more advantaged students offered more content coverage through their mathematics lessons. This compilation thesis features an integrative essay and three empirical studies, which apply statistical analysis to data from two international large-scale assessments, PISA and TIMSS. Study I investigated the measurement of socioeconomic status over time in Sweden. After establishing which questionnaire items consistently appeared in PISA, a measurement model bespoke to Sweden was constructed from 2000 data. The model was found to be replicable and trustworthy over time, establishing an alternative measure of SES applicable to 15 years of Swedish PISA data. In Study II socioeconomic inequalities in opportunity and outcomes in mathematics and science, and the question as to whether unequal opportunities perpetuate unequal outcomes were investigated in 78 countries using 4 cycles of TIMSS data. Achievement gaps were observed near universally. These achievement gaps were strong and increased across the cycles of TIMSS. Opportunity gaps were less frequently observed, and evidence that schooling exacerbates socioeconomic inequalities in outcomes was confined to a select group of countries including England, Malta, Scotland, and Singapore. Sweden’s achievement gap was consistent across the time points, and an opportunity gap was only observed in half the cycles. Finally, schooling mediated the effects of SES on achievement in only the 2003 cycle for Sweden, suggesting equitable mathematics provision in Sweden. Teachers are essential to the implementation of the curriculum, and their actions affect the experiences of students. Multiple inequalities in Swedish classrooms were explored in Study III. The 2015 TIMSS cycle was grouped by whether or not teachers were mathematics specialists. Overall, Swedish mathematics students experienced substantial gaps in achievement, opportunity and teacher quality. However, differing patterns of inequalities emerged in the grouped model. Among classes with specialist teachers there was a moderate opportunity gap, while those with non-specialists had a teacher quality gap. In both groups there was a socioeconomic gap in teacher perception of school ethos towards academics. The findings of this study underscore the importance of having high-quality teachers in mathematics classrooms as a temper of outcome inequity. Collectively, the findings of the constituent studies confirm the persistence of the achievement gap in Sweden and globally, contextualize the opportunity gap in Sweden, and underline the importance of item choice and construct measurement when modelling inequality using international data. Suggestions are made for further research integrating the thesis’s contribution to construction measurement into trend analyses of opportunity gaps, and combining register and international data to parse how changes in teacher education may affect equality in Swedish classrooms.

Sidan publicerades 2021-06-09 07:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.