Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Abstrakt

Undervisning i naturvetenskap som utgår från Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) kan vara ett sätt att stödja elevers utveckling av kunskaper och förmågor som behövs för aktivt deltagande i vårt demokratiska samhälle. SNI-undervisning karakteriseras av att etiska och sociala perspektiv är viktiga vid sidan av naturvetenskapliga kunskaper. Det är också viktigt att undervisningen ger eleverna möjlighet att diskutera och argumentera kring olika SNI-frågor så att de får möta olika perspektiv på frågorna och möjlighet att göra personliga ställningstaganden. Tidigare forskning visar att SNI-undervisning innebär stora utmaningar för lärare i naturvetenskap. Den här avhandlingen avser att bidra med kunskap som kan stödja införande av SNI i undervisning i naturvetenskap. Tre studier som involverar två gymnasielärare som arbetar med SNI i ämnet Naturkunskap har genomförts. I den första studien undersöktes de två lärarnas reflektioner kring den SNI-undervisning som de genomförde under ett läsår. I den andra studien analyserades en lärares interaktioner med elevgrupper som arbetade med en SNI-uppgift om klimatförändringar, för att undersöka hur eleverna positioneras som deltagare både i klassrumspraktiken och när det gäller diskussioner och beslut rörande klimatfrågan. I den tredje studien analyserades de två lärarnas utformning och genomförande av klassrumsdiskussioner om olika SNI. Samspelet mellan interaktiva och icke-interaktiva kommunikationssätt samt mellan kommunikationssätt som betonar flera eller endast ett perspektiv på SNI-frågan undersöktes i relation till möjligheterna för elevers deltagande samt möjligheten att belysa komplexiteten i en SNI-fråga. Avhandlingens resultat bidrar med kunskap som kan användas vid överväganden om utformning och genomförande av SNIundervisning för att främja olika mål med undervisningen. Resultaten tyder på att en särskild utmaning med SNI-undervisning är att balansera mellan olika mål för undervisningen, särskilt mellan målet att främja elevernas insikt om sin egen möjlighet att delta i diskussioner och beslut rörande SNI och målet att eleverna ska utveckla specifika förmågor och ämneskunskaper. Resultaten visar vidare hur denna utmaning kan ta sig uttryck i undervisningen och bidrar med kunskap om på vilket sätt lärares kommunikation med eleverna i klassrummet är viktig för att hantera utmaningen att balansera mellan olika mål. I avhandlingen diskuteras också strategier för att stödja införande av SNI-undervisning som beaktar lärares befintliga undervisningsstrategier.