Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér visar att en särskild utmaning med undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är att balansera mellan målet att främja elevernas insikt om sin egen möjlighet att delta i diskussioner om SNI och målet att utveckla ämneskunskaper.

Fakta
Disputation

2017-01-19

Titel (eng)

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Författare

Ulrika Bossér

Handledare

Mats Lindahl, Linnéuniversitetet Mattias Lundin, Linnéuniversitetet Cedric Linder, Linnéuniversitetet,

Opponent

Professor Christina Ottander, Umeå universitet

Institution

Institutionen för kemi och biomedicin

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ulrika Bossér

Svenskt abstrakt:

Undervisning i naturvetenskap som utgår från Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) kan vara ett sätt att stödja elevers utveckling av kunskaper och förmågor som behövs för aktivt deltagande i vårt demokratiska samhälle. SNI-undervisning karakteriseras av att etiska och sociala perspektiv är viktiga vid sidan av naturvetenskapliga kunskaper. Det är också viktigt att undervisningen ger eleverna möjlighet att diskutera och argumentera kring olika SNI-frågor så att de får möta olika perspektiv på frågorna och möjlighet att göra personliga ställningstaganden. Tidigare forskning visar att SNI-undervisning innebär stora utmaningar för lärare i naturvetenskap. Den här avhandlingen avser att bidra med kunskap som kan stödja införande av SNI i undervisning i naturvetenskap. Tre studier som involverar två gymnasielärare som arbetar med SNI i ämnet Naturkunskap har genomförts. I den första studien undersöktes de två lärarnas reflektioner kring den SNI-undervisning som de genomförde under ett läsår. I den andra studien analyserades en lärares interaktioner med elevgrupper som arbetade med en SNI-uppgift om klimatförändringar, för att undersöka hur eleverna positioneras som deltagare både i klassrumspraktiken och när det gäller diskussioner och beslut rörande klimatfrågan. I den tredje studien analyserades de två lärarnas utformning och genomförande av klassrumsdiskussioner om olika SNI. Samspelet mellan interaktiva och icke-interaktiva kommunikationssätt samt mellan kommunikationssätt som betonar flera eller endast ett perspektiv på SNI-frågan undersöktes i relation till möjligheterna för elevers deltagande samt möjligheten att belysa komplexiteten i en SNI-fråga. Avhandlingens resultat bidrar med kunskap som kan användas vid överväganden om utformning och genomförande av SNIundervisning för att främja olika mål med undervisningen. Resultaten tyder på att en särskild utmaning med SNI-undervisning är att balansera mellan olika mål för undervisningen, särskilt mellan målet att främja elevernas insikt om sin egen möjlighet att delta i diskussioner och beslut rörande SNI och målet att eleverna ska utveckla specifika förmågor och ämneskunskaper. Resultaten visar vidare hur denna utmaning kan ta sig uttryck i undervisningen och bidrar med kunskap om på vilket sätt lärares kommunikation med eleverna i klassrummet är viktig för att hantera utmaningen att balansera mellan olika mål. I avhandlingen diskuteras också strategier för att stödja införande av SNI-undervisning som beaktar lärares befintliga undervisningsstrategier.

Sidan publicerades 2017-12-20 11:07 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-05 10:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Difficulties (EBD) in Swedish Mainstream Schools

Ulrika Gidlunds avhandling handlar om lärares diskurser om beteendeproblem, och om inkludering av elever med beteendeproblem.

EL APRENDIZAJE DEL ASPECTO VERBAL EN LOS TIEMPOS DEL PASADO ESPAÑOL. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia.

Fernando López Serrano visar i sin avhandling hur inlärningsprocessen i spanska går till. Från de första stadierna  tills eleverna behärskar språket näst intill flytande.

Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen

Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.

Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Magnus Karlsson har utforskat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan och tillsammans med vuxna, i vardagliga aktiviteter på förskolan samt vilka olika resurser som används i detta interaktionella arbete.

Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv

Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Palaeoenvironments, palaeoecology and palaeobiogeography of Late Cretaceous (Campanian) faunas from the Kristianstad Basin, southern Sweden, with applications for science education

Elisabeth Einarssons avhandling om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan, innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande.

Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet

Eva Hallgren har forskat om processdrama - en metod som förenar dramapedagogik och undervisning.

Konsten att producera lärande demokrater

Linnéa Holmberg har undersökt hur fritidshemsverksamhet iscensätts och legitimeras,

Self-harm in youth : predicting mental illness, social marginalisation and suicide

Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.

Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Petra Svensson Källberg vill med sin avhandling att fördjupa förståelse av elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik och på så sätt utmana de bristförklaringar som används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik

Samverkan för innovation: En fallstudie av mötet mellan akademi, industri och sjukvård

Ylva Askfors visar i sin avhandling att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioneroch kan förstås på flera nivåer, liksom lagren i en lök.

Home for future Earth lovers: Foundations of nature-connecting habitats for children

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska  grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.

Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

“THE STORY ABOUT ME” Psychological perspectives on young men who sexually offended in adolescence

Män som begick sexuella övergrepp under tonåren blir själva sårbara  och deras livbräckligt, särskilt i relation till de krav som ställs i vuxenlivet. Det visar Sara Ingevaldson i sin avhandling.

Hermeneutik och grammatik : Fenomenologiska undersökningar av språket som tal och teknik

Andreas Widoff har i sin avhandling undersökt språket som tal och teknik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket.  

Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning.

Charlott Sellberg har i sin avhandling utforskat användandet av simulatorer i sjöfartsutbildningen.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?