Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér visar att en särskild utmaning med undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är att balansera mellan målet att främja elevernas insikt om sin egen möjlighet att delta i diskussioner om SNI och målet att utveckla ämneskunskaper.

Fakta
Disputation

2017-01-19

Titel (eng)

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Författare

Ulrika Bossér

Handledare

Mats Lindahl, Linnéuniversitetet Mattias Lundin, Linnéuniversitetet Cedric Linder, Linnéuniversitetet,

Opponent

Professor Christina Ottander, Umeå universitet

Institution

Institutionen för kemi och biomedicin

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Undervisning i naturvetenskap som utgår från Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) kan vara ett sätt att stödja elevers utveckling av kunskaper och förmågor som behövs för aktivt deltagande i vårt demokratiska samhälle. SNI-undervisning karakteriseras av att etiska och sociala perspektiv är viktiga vid sidan av naturvetenskapliga kunskaper. Det är också viktigt att undervisningen ger eleverna möjlighet att diskutera och argumentera kring olika SNI-frågor så att de får möta olika perspektiv på frågorna och möjlighet att göra personliga ställningstaganden. Tidigare forskning visar att SNI-undervisning innebär stora utmaningar för lärare i naturvetenskap. Den här avhandlingen avser att bidra med kunskap som kan stödja införande av SNI i undervisning i naturvetenskap. Tre studier som involverar två gymnasielärare som arbetar med SNI i ämnet Naturkunskap har genomförts. I den första studien undersöktes de två lärarnas reflektioner kring den SNI-undervisning som de genomförde under ett läsår. I den andra studien analyserades en lärares interaktioner med elevgrupper som arbetade med en SNI-uppgift om klimatförändringar, för att undersöka hur eleverna positioneras som deltagare både i klassrumspraktiken och när det gäller diskussioner och beslut rörande klimatfrågan. I den tredje studien analyserades de två lärarnas utformning och genomförande av klassrumsdiskussioner om olika SNI. Samspelet mellan interaktiva och icke-interaktiva kommunikationssätt samt mellan kommunikationssätt som betonar flera eller endast ett perspektiv på SNI-frågan undersöktes i relation till möjligheterna för elevers deltagande samt möjligheten att belysa komplexiteten i en SNI-fråga. Avhandlingens resultat bidrar med kunskap som kan användas vid överväganden om utformning och genomförande av SNIundervisning för att främja olika mål med undervisningen. Resultaten tyder på att en särskild utmaning med SNI-undervisning är att balansera mellan olika mål för undervisningen, särskilt mellan målet att främja elevernas insikt om sin egen möjlighet att delta i diskussioner och beslut rörande SNI och målet att eleverna ska utveckla specifika förmågor och ämneskunskaper. Resultaten visar vidare hur denna utmaning kan ta sig uttryck i undervisningen och bidrar med kunskap om på vilket sätt lärares kommunikation med eleverna i klassrummet är viktig för att hantera utmaningen att balansera mellan olika mål. I avhandlingen diskuteras också strategier för att stödja införande av SNI-undervisning som beaktar lärares befintliga undervisningsstrategier.

Sidan publicerades 2017-12-20 11:07 av Susanne Sawander


Relaterat

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

I Stockholm den 1-2 februari behandlar denna konferens högstadiesvenskans kärnområden. Ta del av föreläsningar om betyg och bedömning, skönlitteratur, minoritetsspråk, lässtrategier och språkriktighet. Välkommen till en konferens som ger dig den senaste forskningen och inspiration till din undervisning.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Strävan efter samhällsförbättring – Idrottspolitiska problematiseringar och lösningsstrategier för formandet av den nyttiga idrotten och den idrottande individen

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen

Anna Öhman visar hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten.

Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!