Extremisten i klassrummet – perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Christer Mattsson har i sin avhandling undersök hur det framväxande svenska preventiva arbetet mot terrorism, med särskild betoning på de inslag som berör skolväsendet, förhåller sig till arbetet med skolans demokratiska uppdrag.

Fakta
Disputation

2018-02-23

Titel (sv)

Extremisten i klassrummet – perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Författare

Christer Mattsson

Handledare

Nils Hammarén, Göteborgs universitet Ylva Odenbring, Göteborgs universitet

Opponent

Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christer Mattsson

Abstract in English:

In this thesis the development of strategies and action plans for prevention of violent extremism (PVE) in the Swedish educational system is analysed. Sweden had its first national action plan for PVE-work adopted in 2011. Following this, various measures have been taken in order to increase the capacity of the educational system to play an active role in preventing violent extremism. In the action plan it is claimed that the point of departure for PVE-work in the educational system should be the democratic mission of the educational system, which should be combined with targeted efforts focusing risk groups in general and radicalized individuals in particular. The thesis consists of four studies that shed light on issues that concern a) the relation between PVE-work and the democratic mission of schools, b) how professionals developing PVE-work interpret the rationale of PVE-work, and c) how, in this process, new roles and responsibilities for teachers are formulated and legitimized. The first article analyses how PVE-programmes, compiled through the efforts of the European Union, are structured, what purposes they are expected to fulfill, and what consequences they imply for the roles and responsibilities of teachers. The second article investigates how a central policy document for Swedish PVE-work is compatible with current legislation and other frameworks regulating the Swedish educational system. The third article reports an interview study with professionals in various organizations, who are responsible for developing and implementing new PVE-strategies. The fourth article is an analysis of 127 local action plans formulated by Swedish municipalities in order to prevent violent extremism in the local community. At a general level, the results show how two different discursive orders (the discourses of PVE and of the traditional democratic mission, respectively) are in partial conflict in contemporary society. Traditionally a core element of the democratic mission of education has been to secure that students are entitled to openly voice their opinions in class, even if they are intolerant or extremist. This discursive arena, of central importance for the reproduction of democratic values in society, now risks being converted into a space where teachers are expected to monitor the opinions of students, in particular so called vulnerable students. Intolerant or extremist views and arguments are coded as risk signals that may have to be reported to the police, even though no criminal offense has been committed, rather than as views that should be critically scrutinized and debated in open discussions in classrooms.

Sidan publicerades 2018-02-27 13:03 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-03-26 10:08 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.