Falling through the cracks. A study on young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity

Renee Luthra vill med sin avhandling öka kunskapen om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sin sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet.

Fakta
Disputation

2020-11-06

Titel (eng)

Falling through the cracks. A study on young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity

Författare

Renee Luthra

Handledare

Docent Sara Högdin, Högskolan i Halmstad Professor MagnusTideman, Högskolan i Halmstad Associate Professor Niklas Westberg, Högskolan i Halmstad

Opponent

Professor Chris Hatton, Lancaster University

Lärosäte

Högskolan i Halmstad

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Tiden efter gymnasieskolan präglas av förändringar och vuxenmarkörer. Forskning visar att tiden efter gymnasiet för vissa unga vuxna kännetecknas av att inte ha en sysselsättning. Det finns dock begränsad kunskap och forskning om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan befinner sig i en sådan situation, d.v.s. som varken arbetar, studerar eller har sin sysselsättning inom daglig verksamhet. I den här avhandlingen benämns dessa individer som Not in Employment, Education or Daily activity (NEED). Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sin sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet (NEED), genom att ge djupare förståelse och analys av gruppens karakteristik och samband med att vara NEED samt att studera de subjektiva erfarenheter av att bli och vara NEED. Detta är en sammanläggningsavhandling som består av två studier som har lett till fyra artiklar, samt en ramberättelse (kappa). De fyra artiklarna har olika fokus men ger tillsammans en nyanserad förståelse av målgruppen.

Den första studien är en registerstudie, som ligger till grund för artikel I och II. Registerstudien använde det nationella registret Halmstad University Register for Pupils with Intellectual Disability (HURPID) vilket har samkörts med två andra svenska register. Statistiska analyser har gjorts som beskriver och undersöker samband i gruppen. Artikel I undersökte situationen efter gymnasiesärskolan för NEED-gruppen utifrån bakgrundsfaktorer, ekonomiskt stöd och LSS-stöd. Resultaten visade att detta är en heterogen grupp. Många hade ekonomiskt stöd, men få hade LSS-insatser. Dessutom hade bakgrundsfaktorer, ekonomiskt stöd och LSS-stöd olika samband med att inte ha en känd sysselsättning. Artikel II beskrev och analyserade gruppens familjesituation och hur detta relaterar till att vara NEED. Familjesituationen i målgruppen varierade beroende på kön, ålder och om man har invandrarbakgrund. Regressionsanalyser visade att familjesituation har betydelse för att vara NEED, men resultaten skiljde sig mellan män och kvinnor. Exempelvis, faktorer som partnerskap och att ha barn var signifikanta för att vara NEED för kvinnor, men inte för män.

Den andra studien är en intervjustudie som ligger till grund för artikel III och IV. Intervjuer genomfördes med 10 personer från målgruppen och analyserades med tematisk analys. Artikel III analyserade erfarenheter av att bli och vara NEED, samt mötet med olika myndigheter och institutioner. Resultaten visade att upplevelsen av att inte ha en känd sysselsättning påverkas av individ och miljöfaktorer. Det var vanligt att uppleva att alternativen efter gymnasiesärskolan är begränsade, samtidigt som det finns utmaningar med att hitta en sysselsättning och svårigheter att navigera och få stöd från olika stödsystem. Dessa erfarenheter diskuteras som en form av social exkludering. Artikel IV undersökte gruppens sociala relationer, nätverk och upplevelser av tillhörighet. Den visade att individer inom NEED-gruppen har sociala relationer och nätverk som är informella (familj, vänner, partners), men också i organiserade miljöer (stöd- eller vårdsystem, fritidsaktiviteter). Dessa relationer bidrog till känslor av acceptans och stöd som var centrala i upplevelser av tillhörighet. Inom sina erfarenheter av tillhörighet strävade individerna samtidigt efter en ökad självständighet. Det resulterade i en dualitet mellan tillhörighet och självständighet, som ibland hindrades, påverkades eller förstärktes av att ha en intellektuell funktionsnedsättning.

De samlade empiriska resultaten diskuteras genom användning av ekologisk systemteori, samt teorier om social exkludering och tillhörighet. Ekologisk systemteori gör det möjligt att organisera och identifiera olika miljöer och karakteristik hos individen men också interaktioner som uppstår mellan miljöerna och individen, vilket bidrar till en förståelse för att bli och vara NEED. Social exkludering och tillhörighet används för att närmare undersöka olika perspektiv på att inte ha en sysselsättning. Begreppen diskuteras finnas på ett kontinuum där individer i målgruppen kan uppleva olika grader av båda beroende på kontext och situation. Inom både social exkludering och tillhörighet, visar vissa av personer med intellektuell funktionsnedsättning ett aktivt val. Dessa individer motstår kategorisering genom att välja att inte delta i arenor eller stödsystem som förknippas med en intellektuell funktionsnedsättning. Som en slutsats visar denna avhandling att situationen för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som inte har en känd sysselsättning är ett komplext fenomen. För att förstå detta mer ingående måste många olika faktorer, interaktioner och erfarenheter beaktas. Det finns ett stort behov av att utveckla resurser och stöd som har en helhetssyn – men som även är individanpassade – för att främja ökat deltagande och förhindra att individer faller mellan stolarna.

Sidan publicerades 2020-10-26 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under 14 dagar kan du när du vill ta del av den senaste forskningen om yrkesprogram som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.