Families of young children with autism spectrum disorder in Sweden: The role of culture and intergenerational support

Rano Zakirova Engstrand har i sin avhandlingen identifierat och beskrivit vilka miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med autismspektrumtillstånd (AST) och deras familjer i Sverige.

Fakta
Disputation

2019-10-28

Titel (eng)

Families of young children with autism spectrum disorder in Sweden: The role of culture and intergenerational support

Författare

Rano Zakirova Engstrand

Handledare

Professor Lise Roll-Pettersson, Stockholms universitet Professor Mara Westling Allodi, Stockholms universitet Associate Professor Tatja Hirvikoski, Karolinska Institutet,

Opponent

Professor Richard Hastings, University of Warwick

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Children with autism spectrum disorder (ASD) have shown high variability in learning outcomes in response to evidence-based interventions, suggesting a need for individualization of intervention programmes for each child and his/her family. To explain this variability and develop effective intervention strategies research suggested focusing on identification of important contextual factors that might influence the effectiveness of a specific intervention for each child such as family cultural characteristics and characteristics of service settings and systems. The overarching aim of the thesis was to identify and describe proximal and distal environmental factors and processes affecting implementation and provision of interventions and services for young children with ASD and their families within the context of the Swedish support system. Two theoretical models guided the research project: Bronfenbrenner’s bioecological model of human development and Wachs’s multiple-influences model of individual variability. The specific objectives addressed using a mixture of qualitative and quantitative methods were: (i) to investigate the scope of reporting ethnicity and other cultural factors in research publications by Swedish scholars involved in empirical research in ASD in children and youth (Study 1); (ii) to explore perceptions of autism, beliefs about its causes, and treatment preferences expressed by parents of children with ASD from culturally, ethnically and linguistically diverse backgrounds (Study 2), and (iii) to explore grandparents’ perceived needs in relation to having a young grandchild with ASD (Study 3).

The results of data triangulation across the three studies showed that within the context of the Swedish support system, three proximal environmental factors were associated with identification of ASD in young children and families’ use of services and interventions before and after the child was diagnosed with ASD. These were parents’ belief systems (including perceptions about child’s autism, help-seeking behaviours, and treatment preferences); the role of preschool teachers, and the role of other service providers, such as healthcare professionals. Data triangulation singled out seven groups of distal environmental factors: beliefs of extended family; family cultural, ethnic and linguistic background; family socio-economic characteristics (occupation and education level); Swedish formal support system enacted through various legislative acts; international laws and regulations; information sources (mass media and social media), and conceptualization and clinical definition of ASD (as reflected in DSM and ICD classifications). Findings also highlight the importance of taking into consideration of role of ASD researchers as an additional distal environmental factor affecting implementation of interventions and services for culturally and linguistically diverse children with ASD and their families.

The results of the studies provide insights into understanding of families’ belief systems about ASD causes, treatment preferences, and needs that are essential for planning and provision of family-level early interventions for children with ASD in the cultural context of Sweden. Implications for practice and future research are discussed.

Sidan publicerades 2019-10-22 11:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Undervisning i förskolan, 3 mars

Fördjupande föreläsningar kring undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Under dagen behandlas ämnen som: Undervisning i förskolan – vad skulle det kunna vara? Hur planerar du en undervisning där de yngsta barnen stimuleras, utmanas och fångas? Förskollärares röster om undervisning. Missa inte en intressant dag, välkommen!

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.

3 hurdles to educators implementing technology tools

Teachers value technology tools to boost student engagement in the classroom, but they do not see evidence in technology enhancing the quality of student work, deepening student collaborations or students’ skill development, according to a report from Project Tomorrow.