“Feeling ready and always more to learn: students’ journeys towards becoming a professional nurse”

Susanne Lundell Rudberg har undersökt studenters upplevelser av den professionella utvecklingen under pågående utbildning vid det treåriga sjuksköterskeprogrammet.

Fakta
Disputation

2023-04-28

Titel (eng)

“Feeling ready and always more to learn: students’ journeys towards becoming a professional nurse

Författare

Susanne Lundell Rudberg

Handledare

Hanna Lachmann Karolinska Institutet Margareta Westerbotn Sophiahemmet University Professor Max Scheja Stockholms universitet

Opponent

Professor Hans Hjelmqvist Örebro universitet

Institution

Institutionen för lärande, informatik, management och etik

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Background: Well-educated competent professional nurses are needed to ensure sustainable healthcare systems and reduce health inequalities. Nursing is a global profession, and the requirements and competences vary between regions regarding both education and professional requirements. The Swedish nursing program contains both theoretical education and practical training, to prepare the students for working life. The learning process is affected by several factors, for example, learning environment, learning activities and feelings, so called academic emotions. Since students’ experiences vary in relation to different learning activities and over time data was collected longitudinally to follow their development throughout the whole nursing program.

Aim: The aim of this thesis was to contribute to a deeper knowledge and understanding about nursing students’ experiences of learning activities and the process of developing professional identity during higher education in the field of nursing.

Methods: All students (n=459) starting the nursing program from August 2015 to January 2017 were invited to participate. The data collection started in August 2015 and was completed in January 2020. Data was collected via interviews at four occasions (n=286), and at 42 measurement (n=2,947) points using Contextual Activity Sampling System, CASS (Lachmann et al., 2012; Muukkonen et al., 2008). Study I was a mixed methods study including 126 semi-structured individual interviews and 158 CASS-questionnaires collected at the start of the program. The interviews were analysed using qualitative content analysis and the questionnaires with descriptive statistics. Study II was a longitudinal qualitative study using 136 semi-structured individual interviews performed at four stages, analysed using longitudinal content analysis. Study III was a longitudinal prospective study using 2,947 CASS-questionnaires collected throughout the program, analysed with descriptive statistics. In this study, the students’ academic positive emotions (determination; enthusiasm; interest), negative emotions (irritation; nervousness; anxiety) and their perceived challenge and competence related to their current learning activity were analysed. Study IV was a parallel mixed method study including 68 RIPLS questionnaires and 34 semi-structured individual interviews analysed with descriptive statistics, paired sample T-test, and qualitative content.

Results: In Study I the findings from the interviews were summarized in the overarching theme: Making a difference if managing to become a professional nurse, from the seven main categories in the three domains Conceptions; Expectations; and Doubts. The selfrated questionnaires revealed emotions of high ambition and motivation. The ratings of negative emotions correlated with the fears and worries about uncertainty expressed in interviews. In Study II the overarching theme: Ready but not fully trained was summarized from the four main categories: Anticipation; Prepared for internship; Deepened understanding; and Insight. The students deemed that working as a professional nurse requires continuously learning and improvement and underlined in the final interview that there will always be more to learn. Study III revealed that the students experienced high positive academic emotions combined with low negative emotions when first entering clinical practice in the third semester, upon completion of clinical practice in the fourth semester and while writing their bachelor thesis in the fifth semester. Optimal experience during clinical practice was reported by 21 percent in semester three to five, and by 34 percent in semester six. The students’ reported low positive emotions and high negative emotions during theoretical courses in medical science and in research methodology preparing for writing their thesis. The negative emotions reported during the thesis preparation period shifted to more positive emotions during the time of writing it. While when writing the bachelor thesis, 29 percent experienced flow compared to 13 percent during the preparatory course. In Study IV the students’ reported learning styles and their attitudes to interprofessional collaboration were analysed. The findings indicated that 64.7 percent had a predominantly concrete learning style while 35.3 percent were predominantly reflective. No significant results were found regarding relationships between learning styles and attitudes to interprofessional learning. The theme Well-functioning teams improve patients’ outcome and working environment was summarized from the four main categories: Amazing when it’s functional; Deepened insight of care; Increased quality of care; and Understanding own profession.

Conclusion: During the education, emotions experienced by students varied during the various learning activities. They started their education with a vision of making a difference. In the first academic year they developed a solid theoretical basis and were eager to enter internship to transform their knowledge into practice and to gain clinical experience. When entering clinical practice, students witnessed of a reality that did not always correspond with what they had been taught. At the time of graduation, students felt ready to join the workforce and stressed that there is always more to learn. These findings reveal a gap between theoretical and practical education that needs to be addressed.

Sidan publicerades 2023-04-18 12:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Vård- och omsorgsprogrammet

Välkommen till en konferens för dig som undervisar på vård- och omdorgsprogrammet! Ta del av föreläsningar som ger fördjupning, forskning och verktyg som rör karaktärsämnen och organisation, både på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

En Meningsfull Historia? : Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten

I avhandlingen "En meningsfull historia?" undersöker och diskuterar historikern Cecilia Axelsson museernas roll som folkbildare och som utökade klassrum för skolan samt deras förmedling av historia.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser