Dela:

Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Fakta
Disputation

2009-01-30

Titel (sv)

Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Titel (eng)

Flexible education in practice. A case study of pedagogical processes in distance

Författare

Anita Mattsson

Handledare

Professor Berner Lindström, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Lars-Ove Dahlgren, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet
Läs Skolportens intervju med Anita Mattsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska processer som utvecklas i en distansutbildning med ”öppen” design för samarbetslärande. Studien beskriver och analyserar pedagogiska aktiviteter i en kurs som ges på distans inom högre utbildning och där ett asynkront konferenssystem används för kommunikation och interaktion. Studiens teoretiska referensram tar sin utgångspunkt i Computer Supported Collaborative Learning, CSCL och i ett sociokulturellt perspektiv. Studien har utförts i en autentisk miljö och kan beskrivas som en etnografisk explorativ fallstudie. Analysen fokuserar på hur lärandepraktiker etableras och utvecklas över tid.

Olika typer av strukturerande resurser användes i lärandegemenskaperna och studenterna agerade i förhållande till dem. Studenterna utvecklade sin pedagogiska modell för arbetsdelning och strategier för att lösa uppgifterna beroende på hur de tolkade uppgifterna som skulle genomföras. Uppgifterna fanns beskrivna i en studieguide. Studien visar att det sätt på vilket en uppgift är formulerad strukturerar studenternas sätt att lösa uppgifter. Flertalet grupper valde en samverkansmodell för arbetsdelning och delade upp uppgifter mellan sig som var och en arbetade med. Då fanns inget behov av att kommunicera i konferenssystemet utan det blev tyst på nätet. Om en samarbetsmodell utvecklades utnyttjades konferenssystemet mera aktivt till diskussioner. Det identifierades en tredje modell som beskriver ett mellanting mellan dessa, en hybridmodell som innebär att studenterna delade upp vissa delar men diskuterade andra som de tolkat som diskussionsfrågor. I denna modell användes fler sätt att kommunicera än via det konferenssystem som ingick i kursens infrastruktur.

Lärarens instruktioner till studenterna var avsiktligt vaga, vilket gjorde det möjligt för studenterna att själva ta ansvar för sitt eget lärande och utvecklande av pedagogisk praktik. Läraren deltog inte i studenternas interaktion eftersom hon tyckte det var svårt att förstå när hennes aktiva deltagande stödde studenterna och när den inte gjorde det. Däremot formade hon deras lärandemiljö genom studieguide och infrastruktur för kommunikation och följde deras arbete via konferenssystemet. Studenterna uppfattade konferenssystemet som det primära pedagogiska rummet. De talade om det som att gå in i och att vara där . Det blev ett transparent rum för lärande där studenter arbetade och där lärandeprocessen blev synliggjord för studenter och läraren på ett nytt sätt.

Teknologin ger andra förutsättningar än det traditionella klassrummet både i ett lärandeperspektiv och i ett kvalitetssäkrings- och utvärderingsperspektiv. Det innebär att lärare bör utforma kurser på nya sätt. Om man låter studenter aktivt delta i designarbete kan deras erfarenheter och kunnande berika designen. Det är ett aktivt och studentcentrerat sätt att låta IKT utveckla praktiken och förändra undervisning och examination. En flexibel design bör erbjuda en tydlig struktur som stöd för studenter men också öppna upp för studentinflytande. En sådan design kan ha samma utgångspunkt som jazzmusiker som kan improvisera från ett grundtema och ändå kan alla i orkestern följa med.

Sidan publicerades 2009-01-07 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 16:34 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!