Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Hur används och fungerar blickar i konstruktioner av femininitet bland några gymnasietjejer och deras omgivning? Det är en av frågorna som Maria Eriksson utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-09-20

Titel (sv)

Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Titel (eng)

Girl gazes : Visual narratives on, of and through upper-secondary-school students’ bodies

Författare

Maria Eriksson

Handledare

Professor Hillevi Gantez, Stockholms universitet Doktor Ketil Thorgersen, Stockholms universitet

Opponent

Professor Helene Illeris, University of Agder

Institution

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This thesis investigates enactments of femininities, bodies and images among young women in two art and design classes at urban Swedish upper-secondary schools. The theoretical framework combines visual culture, performativity and new materialism, contributing to art education research and girlhood studies. Based on a nine-month ethnographic field study, including the collection of a) ethnographic field notes, b) photo documentation of the participants’ images created in classrooms and during spare time, and c) photo-elicitation-based interviews, the study explores students’ everyday engagement with images, referred to as visual narratives. These were investigated in relation to norms surrounding the becoming of girls, at a time when the schools in the study were both strongly promoting gender equality and some public debates suggested a postfeminist condition, i.e. that feminism has moved beyond the balance of equality. The thesis suggests that the relationships between visual narratives and bodies revolve around a particular type of gaze: the girl gaze, i.e. practices of looking, a communicative and aesthetic activity, in which the participants see themselves, their bodies and the world around them. Girl gazes consist of other gazes, such as the female gaze, the oppositional gaze, the transgender gaze or the white gaze. Each of these is investigated in three analytical chapters. In the chapter ‘White gazes’, theories of visual culture theory are combined with critical whiteness studies to analyse how certain bodies will not pass as white in a white school space in art teaching. Whilst talk about race in the Swedish antiracist classroom is taboo and silenced, race is indeed visible. For example, a subordinated non-white femininity is a theme in one actual school assignment. Colour-blindness, in a Swedish school context, should thus be understood not as a problem of seeing colour but as a taboo-laden silence when faced with stereotypes. The chapter ‘Screen gazes’ investigates how emotions circulate when visual narratives are produced on screens. Social media is often talked about as a female arena, and the making of selfies as narcissistic. However, allowing images that explore femininity and emotions to flow on social media might be a way to give femininity a place in the limelight. The study also discusses the humorous side of girl gazes, which may work as feminist counter-narratives by ridiculing gender norms. Finally, the chapter ‘Future gazes’ deals with aspirational identities – the embodiment of aesthetic ideals and future gazes. Tattoo culture, fitness culture and feminist statements in the form of art bricolage are studied as examples of work on bodies in relation to aesthetic ideals. These examples also came together in a common desire among the participants to become someone – to become known and recognised. In sum, in this thesis, the media-oriented term girl gaze – hitherto found with a hashtag in front of it, revealing its connection not with a scientific sphere but with social media – is a gaze constructed by gender and generation and other intersectional nexus points of social categories. Despite the commitment to gender equality in the classroom, the results show that equality is rather contested and continuously negotiated. The concept of the girl gaze can help to direct the analytical focus towards what is not yet visible, and to bring paradoxes surrounding girlhood and femininity to the surface.

Sidan publicerades 2019-09-03 13:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.