Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerberg  har forskat om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Fakta
Disputation

2019-05-03

Titel (sv)

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Titel (eng)

Fluent Influence : Affective Relations between Children and the Milieu in Preschool

Författare

Kristin Ungerberg

Handledare

Tomas Saar, Karlstads universitet Karin Bengtsson, Karlstads universitet

Opponent

Doktor Karin Hultman, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogiska studier

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Alla barn i förskolan skall ha reellt inflytande över verksamheten enligt förskolans läroplan. Tidigare studier visar att arbetet med barns inflytande ofta innefattar individuella förmågor som att verbalt uttrycka en åsikt, göra olika val samt förstå konsekvenser av dessa val. Detta riskerar att exkludera förskolebarn i åldern ett till tre år. Syftet med denna avhandling är att utveckla fler förståelser av de yngsta barnens inflytande i förskolan. Genom observationer av en förskoleavdelning har fokus riktats mot det barnen söker sig till i miljön i förskolan.

Studien visar hur inflytande kan förstås kollektivt där både mänskliga och ickemänskliga aktörer relaterar med varandra och blir delaktiga i det som sker. Det blir därmed inte intressant att förlägga inflytandet till en individ i sig själv. Inflytande lyfts även fram i relation till barnens både kreativa och nyskapande samt upprepande och upprätthållande relationer med miljön i förskolan. Pedagogernas respons till barnens relationer bemöts med att bromsa upp men också genom att tona in barnens kroppsliga uttryck vilket förstås som en möjlighet för barns inflytande.

Avhandlingen bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Sidan publicerades 2019-04-23 11:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

L2 Instruction and Collocation Learning: Classroom intervention research on input processing with L1 Swedish adolescent learners of English

I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Pernilla Kallbergs avhandling bidrar till att belysa hur lärares målmedvetna handlingar för att skapa en fungerande undervisningsmiljö i övergången blir särskilt värdefulla ur utbildningssynpunkt, i form av uppmärksammade socialisationsprocesser.

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.