Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har undersökt hur posthumanistiska idéer översatts till förskolans kontext.

Fakta
Disputation

2018-10-12

Titel (sv)

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Författare

Therese Lindgren

Handledare

Professor Malin Ideland, Malmö universitet Professor Johan Dahlbeck, Malmö universitet

Opponent

Lektor Maja Plum, Köpenhamns universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Therese Lindgren

Abstract in English:

In a time when the pursuit of equivalent quality is high on the Swedish ECEC (Early Childhood Education and Care) policy agenda, teachers’ responsibilities for evaluating educational practice, based on documentations of individual children’s development and learning, is emphasised. To aid teachers in this work, the Swedish National Agency of Education published and distributed a support material promoting ‘pedagogical documentation’ as a tool and a method for documentation and evaluation, framed within a so called postconstructionist/posthumanist theoretical framework. In the support material, the (social) constructionist approach, previously associated with the tool pedagogical documentation, is criticised for having an excessive focus on interpersonal interaction and the constitutive power of language. Instead, an understanding of the world that acknowledges the force and impact of nonhuman subjects and material objects on children’s subjectification and knowledge construction is called for. The theoretical ideas that are expressed in the support material corresponds to what broadly has been explained as a “material” turn in the humanities and social sciences. Against the backdrop of the alleged material turn, not only is the superior position of language being questioned, but also the unique and ontologically superior position of the human mind. The theoretical stance taken by the National Agency of Education can be considered unique and raises questions concerning the meaning and aim of theoretical intervention through research and policy, and of its subsequent consequences. The overall aim of the dissertation is to critically examine the figuration of the posthuman child in both a Swedish and international context of early childhood education. Part of this work involves investigating how posthumanist concepts and ideas travel, how they are picked up in policy and how posthumanist theory is being translated to fit the framework of early education. This inquiry concerns fundamental questions about the making of the preschool child in the intersection between educational research, educational policy and pedagogical practice. In the different studies of the dissertation, Claudia Castañeda’s (2003; 2014) interpretation of the concept ”figuration” is being used as an analytical tool for “unpacking” the practices, knowledge and meanings, that are built into the posthuman child as figure.

Sidan publicerades 2018-09-26 09:40 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-11-05 11:49 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.