2018-09-26 09:40  970 Dela:

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har undersökt hur posthumanistiska idéer översatts till förskolans kontext.

Fakta
Disputation

2018-10-12

Titel (sv)

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Författare

Therese Lindgren

Handledare

Professor Malin Ideland, Malmö universitet Professor Johan Dahlbeck, Malmö universitet

Opponent

Lektor Maja Plum, Köpenhamns universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Therese Lindgren

Abstract in English:

In a time when the pursuit of equivalent quality is high on the Swedish ECEC (Early Childhood Education and Care) policy agenda, teachers’ responsibilities for evaluating educational practice, based on documentations of individual children’s development and learning, is emphasised. To aid teachers in this work, the Swedish National Agency of Education published and distributed a support material promoting ‘pedagogical documentation’ as a tool and a method for documentation and evaluation, framed within a so called postconstructionist/posthumanist theoretical framework. In the support material, the (social) constructionist approach, previously associated with the tool pedagogical documentation, is criticised for having an excessive focus on interpersonal interaction and the constitutive power of language. Instead, an understanding of the world that acknowledges the force and impact of nonhuman subjects and material objects on children’s subjectification and knowledge construction is called for. The theoretical ideas that are expressed in the support material corresponds to what broadly has been explained as a “material” turn in the humanities and social sciences. Against the backdrop of the alleged material turn, not only is the superior position of language being questioned, but also the unique and ontologically superior position of the human mind. The theoretical stance taken by the National Agency of Education can be considered unique and raises questions concerning the meaning and aim of theoretical intervention through research and policy, and of its subsequent consequences. The overall aim of the dissertation is to critically examine the figuration of the posthuman child in both a Swedish and international context of early childhood education. Part of this work involves investigating how posthumanist concepts and ideas travel, how they are picked up in policy and how posthumanist theory is being translated to fit the framework of early education. This inquiry concerns fundamental questions about the making of the preschool child in the intersection between educational research, educational policy and pedagogical practice. In the different studies of the dissertation, Claudia Castañeda’s (2003; 2014) interpretation of the concept ”figuration” is being used as an analytical tool for “unpacking” the practices, knowledge and meanings, that are built into the posthuman child as figure.

Sidan publicerades 2018-09-26 09:40 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-11-05 11:49 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?