Dela:

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Fakta
Disputation

2009-12-11

Titel (sv)

Föreningsidrott som socialisationsmiljö: En studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Titel (eng)

Socialization through organized youth sports: A study of young people s psychosocial development

Författare

Stefan Wangsson

Handledare

Professor Göran Patriksson, Professor Solveig Hägglund

Opponent

Professor Per Nilsson

Institution

Estetisk-filosofiska fakulteten

Lärosäte

KaU – Karlstads universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Stefan Wagnsson

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med avhandlingen var att över tid följa och studera vilken betydelse barns och ungdomars (10-18 år) deltagande och involvering i föreningsidrott har för deras psykosociala utveckling i form av självkänsla, upplevd fysisk och social kompetens, självrapporterade prosociala och antisociala handlingar, psykosomatisk hälsa, och nyttjandet av alkohol och röktobak. I ett försök att studera några av de komplexa socialisationsprocesser som sker inom idrotten har delsyftet med denna studie varit att undersöka vilken betydelse inomidrottsliga faktorer, i form av idrottande barns och ungdomars målinriktningar, upplevelse av motivationsklimatet i träningsgruppen, upplevd idrottslig kompetens, ledarnas moraliska kommunikation, har för ungas psykosociala utveckling. Studien hade en longitudinell design med retrospektiva inslag, där data samlades in med hjälp av enkäter vid tre tillfällen under en tvåårsperiod. Undersökningsgruppen (n=1212) bestod av ett slumpvis urval av elever från skolor (år 4-9, gymnasiet) belägna i Värmland och Västra Svealand. De huvudsakliga resultaten visade att föreningsidrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling i allmänhet är positiv, men mycket liten. Dock med ett visst undantag för ungas upplevda fysiska kompetens samt benägenheten att röka tobak, där man kan se en något större positiv effekt. Resultaten utmanar således den allmänna uppfattningen som gör gällande att föreningsidrott är en viktig social arena för ungas fostran. Av resultaten framgick emellertid att idrotten har en outnyttjad potential att verka som en stark socialisationsmiljö. Om ledare och andra nyckelpersoner, som är knutna till träningsgruppen, lyckas med att skapa ett i huvudsak uppgiftsinriktat gruppklimat, där ledaren uppmärksammar alla oavsett färdighetsnivå och där prestationer värdesätts i förhållande till varje persons utveckling, ökar förutsättningarna för att barns och ungdomars psykosociala utveckling stärks i positiv bemärkelse.

Sidan publicerades 2010-02-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:56 av


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.