Företagsamhet i skola och utbildning. Lärares tankar om förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap
I sin avhandling utforskar Janne Elo förutsättningarna för att utveckla företagsamhet i den finländska skolan. Resultaten visar att förutsättningar för en ämnesöverskridande undervisning med fokus på företagsamhet finns, men mångfacetterade utmaningar på flera plan måste övervinnas för att uppnå detta.
Janne Elo
Professor Christina Nygren-Landgärds, Åbo Akademi
Professor Bjørn Magne Aakre, Høgskolen i Telemark, Norge
Åbo Akademi
2015-03-27
Företagsamhet i skola och utbildning. Lärares tankar om förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap
Företagsamhet i skola och utbildning. Lärares tankar om förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap
Utvecklingen av elevers företagsamma och proaktiva förhållningssätt till livet har varit en målsättning för den allmänbildande skolan sedan dess införande. Samtidigt kritiseras skolan idag för att inte nå dessa målsättningar, och för att åsidosätta elevers företagsamhet. Företagsamhetsfostrans roll i utbildning är tudelad. Å ena sidan lyfts företagsamhetsfostran fram som en lösning på skolans påstådda problem, samtidigt som de pedagogiska idéer företagsamhetsfostran bygger på förefaller sammanfalla med en samtida uppfattning av ”bra lärande”. Avhandlingen diskuterar vad som särskiljer företagsamhetsfostran från skolans övriga fostran och undervisning. De pedagogiska grunderna är därtill nödvändigtvis inte solida eller tillräckligt utforskade. Avhandlingens övergripande syfte är att utforska förutsättningarna att utveckla företagsamhet i skolan. Slöjdämnet har länge tillskrivits potentialen att utveckla elevers karaktär och person, och anses ha goda förutsättningar att utveckla elevers företagsamhet. Utvecklingen av företagsamhet är emellertid inte specifikt för slöjdämnet, utan framkommer som en ämnesöverskridande målsättning för den grundläggande utbildningen. I en ämnesfokuserad skolstruktur och – kultur är utvecklingen av elevers företagsamma förhållningssätt således en gemensam angelägenhet för samtliga lärare. En förståelse för förutsättningarna att utveckla företagsamhet kan inte begränsas till enbart ett undervisningsämnes perspektiv. Fenomenets art kräver ett ämnesöverskridande perspektiv. Sammanfallet förefaller företagsamhetsfostrans förutsättningar vara i behov av närmare granskning. Påverkande faktorer som lyfts fram i diskussionen om företagsamhet är, förutom den ämnesfokuserade strukturen, ett behov av en utveckling mot en verksamhetskultur i skolan präglad av företagsamhet. En central påverkande faktor i sammanhanget är den enskilda lärarens pedagogiska grundsyn. Denna utgör den referensram utifrån vilken läraren förstår och tolkar sitt lärarskap. Utan en grundsyn som betonar utvecklingen av elevers företagsamhet vid sidan av eller framför utvecklingen av ämnesrelaterade kunskaper, har företagsamhetsfostran svaga förutsättningar. Den empiriska undersökningen fokuserar utifrån en hermeneutisk ansats på att undersöka verksamma lärares uppfattningar av sina förutsättningar att nå nationella målsättningar relaterade till företagsamhet. Studien gjordes bland klass- och ämneslärare från hela Svenskfinland. Studien visar att lärarna ser sig själva som den avgörande faktorn för en fokusering på företagsamhet. Lärarna gav även uttryck för en mängd kontextuella faktorer som såväl påverkar, motverkar som understöder företagsamhet i skolan. Såväl struktur, kultur, och resurser, som styrdokument och omgivande samhälle bidrar på ett mångfacetterat sätt till förutsättningarna för utvecklingen av elevers företagsamhet. Samtidigt som den rådande ämnesfokuseringen framträder som en utmaning, visar undersökningen att en fokusering på företagsamhet kan vara ett självklart förhållningssätt till undervisningen, i synnerhet på årskurserna 1-6. Lärare uppfattade uppmuntrande av ett proaktivt förhållningssätt som en av skolans grundvärderingar. Sammantaget bidrar avhandlingen till att fördjupa och nyansera bilden av företagsamhet och dess förutsättningar i utbildningssammanhang. En del goda förutsättningar föreligger, samtidigt som mångfacetterade utmaningar behöver tacklas för att målen för det övergripande temaområdet relaterat till företagsamhetsfostran skall kunna nås.
Abstract in English
Developing students’ enterprise and proactive approaches to life have been goals of Finnish public education since its introduction. Still, education in Finland today is criticized for not reaching these goals and for overlooking the development of students’ enterprise. The role of enterprise education is ambivalent. On the one hand, enterprise education is advocated as the solution to many of the alleged problems in public education; on the other hand, the pedagogical ideas that enterprise education builds on appear to coincide with the contemporary understanding of “good education.” The thesis discusses what sets enterprise education apart from other types of education and teaching. Notably, the pedagogical foundations for enterprise education are not necessarily solid or sufficiently explored. Thus, the overall aim of the thesis is to explore the conditions for developing enterprise in education.
Sloyd, as a school subject that promotes handicraft-based education, has long been attributed as having the potential to develop students’ character and person; similarly, it is also identified as being well suited for developing student enterprise. Enterprise education is not specific to sloyd, however. In fact, developing enterprise is a cross-curricular goal for basic education. In a subject-focused educational structure and culture, the development of an enterprising mindset in students is a common concern for all teachers. Thus, an understanding of the conditions for enterprise education must not be limited to one school subject; rather, the nature of the phenomenon requires a cross-curricular approach. Altogether, the conditions for enterprise education appear to be in need of further research. In addition to a subject-focused structure, other influencing factors that are mentioned in discussions on enterprise education include the need for a more enterprising working culture in school. Importantly, another key factor is the individual teacher’s pedagogical philosophy, which constitutes the frame of reference that informs how he or she understands and interprets his or her profession. Notably, the conditions for enterprise education are poor unless a teacher’s pedagogical philosophy emphasizes a focus on enterprise.
The empirical research uses a hermeneutical approach and focuses on exploring teachers’ views on the conditions for reaching the national goals related to students’ enterprise. The interview study was conducted among class and subject teachers around Swedish-speaking Finland. The study shows that teachers view themselves as the most important factor for a focus on enterprise. Teachers have also identified a vast number of contextual factors that influence, support, or counteract a focus on enterprise. Structure, culture, resources, and curriculum, as well as numerous societal factors, all interact to affect the conditions for enterprise education. The prevailing culture of subject focus poses a challenge to enterprise education. At the same time, however, a focus on enterprise can be seen as a natural tendency in grades one to six. Indeed, teachers of all grade levels interpret the development of a proactive approach to life as one of education’s core values. Altogether, the thesis offers a deepened and nuanced understanding of the conditions for enterprise education. While the public education system in Finland seems to have some favourable basic conditions for enterprise education, multifaceted challenges must be faced if the national goals related to enterprise are to be reached.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
