Företagsamhet i skola och utbildning. Lärares tankar om förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap

I sin avhandling utforskar Janne Elo förutsättningarna för att utveckla företagsamhet i den finländska skolan. Resultaten visar att förutsättningar för en ämnesöverskridande undervisning med fokus på företagsamhet finns, men mångfacetterade utmaningar på flera plan måste övervinnas för att uppnå detta.

Fakta
Disputation

2015-03-27

Titel (sv)

Företagsamhet i skola och utbildning. Lärares tankar om förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap

Författare

Janne Elo

Handledare

Professor Christina Nygren-Landgärds, Åbo Akademi

Opponent

Professor Bjørn Magne Aakre, Høgskolen i Telemark, Norge

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Janne Elo här

Svenskt abstrakt:

Utvecklingen av elevers företagsamma och proaktiva förhållningssätt till livet har varit en målsättning för den allmänbildande skolan sedan dess införande. Samtidigt kritiseras skolan idag för att inte nå dessa målsättningar, och för att åsidosätta elevers företagsamhet. Företagsamhetsfostrans roll i utbildning är tudelad. Å ena sidan lyfts företagsamhetsfostran fram som en lösning på skolans påstådda problem, samtidigt som de pedagogiska idéer företagsamhetsfostran bygger på förefaller sammanfalla med en samtida uppfattning av ”bra lärande”. Avhandlingen diskuterar vad som särskiljer företagsamhetsfostran från skolans övriga fostran och undervisning. De pedagogiska grunderna är därtill nödvändigtvis inte solida eller tillräckligt utforskade. Avhandlingens övergripande syfte är att utforska förutsättningarna att utveckla företagsamhet i skolan. Slöjdämnet har länge tillskrivits potentialen att utveckla elevers karaktär och person, och anses ha goda förutsättningar att utveckla elevers företagsamhet. Utvecklingen av företagsamhet är emellertid inte specifikt för slöjdämnet, utan framkommer som en ämnesöverskridande målsättning för den grundläggande utbildningen. I en ämnesfokuserad skolstruktur och – kultur är utvecklingen av elevers företagsamma förhållningssätt således en gemensam angelägenhet för samtliga lärare. En förståelse för förutsättningarna att utveckla företagsamhet kan inte begränsas till enbart ett undervisningsämnes perspektiv. Fenomenets art kräver ett ämnesöverskridande perspektiv. Sammanfallet förefaller företagsamhetsfostrans förutsättningar vara i behov av närmare granskning. Påverkande faktorer som lyfts fram i diskussionen om företagsamhet är, förutom den ämnesfokuserade strukturen, ett behov av en utveckling mot en verksamhetskultur i skolan präglad av företagsamhet. En central påverkande faktor i sammanhanget är den enskilda lärarens pedagogiska grundsyn. Denna utgör den referensram utifrån vilken läraren förstår och tolkar sitt lärarskap. Utan en grundsyn som betonar utvecklingen av elevers företagsamhet vid sidan av eller framför utvecklingen av ämnesrelaterade kunskaper, har företagsamhetsfostran svaga förutsättningar. Den empiriska undersökningen fokuserar utifrån en hermeneutisk ansats på att undersöka verksamma lärares uppfattningar av sina förutsättningar att nå nationella målsättningar relaterade till företagsamhet. Studien gjordes bland klass- och ämneslärare från hela Svenskfinland. Studien visar att lärarna ser sig själva som den avgörande faktorn för en fokusering på företagsamhet. Lärarna gav även uttryck för en mängd kontextuella faktorer som såväl påverkar, motverkar som understöder företagsamhet i skolan. Såväl struktur, kultur, och resurser, som styrdokument och omgivande samhälle bidrar på ett mångfacetterat sätt till förutsättningarna för utvecklingen av elevers företagsamhet. Samtidigt som den rådande ämnesfokuseringen framträder som en utmaning, visar undersökningen att en fokusering på företagsamhet kan vara ett självklart förhållningssätt till undervisningen, i synnerhet på årskurserna 1-6. Lärare uppfattade uppmuntrande av ett proaktivt förhållningssätt som en av skolans grundvärderingar. Sammantaget bidrar avhandlingen till att fördjupa och nyansera bilden av företagsamhet och dess förutsättningar i utbildningssammanhang. En del goda förutsättningar föreligger, samtidigt som mångfacetterade utmaningar behöver tacklas för att målen för det övergripande temaområdet relaterat till företagsamhetsfostran skall kunna nås.

Sidan publicerades 2015-03-27 10:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-11 14:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Kemistudenters föreställningar om entalpi och relaterade begrepp

Syftet med Tor Nilssons avhandling "Kemistudenters föreställningar om entalpi och relaterade begrepp" är att konstruera kemistudenters föreställningar om entalpi och dess förändring, inre energi och dess förändring samt värme och arbete.

Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault

Lili-Ann Wolffs avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" fokuserar på människans förhållande till naturen och de politiska kraven på en hållbar utveckling ur ett historiskt och filosofiskt utbildningsperspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer