Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan
Entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs ofta i positiva ordalag. Men Eva Leffler, Umeå universitet, visar i sin avhandling att det finns en del att tänka på, bland annat jämställdhetsaspekten och synen på skolan.
Eva Leffler
Professor Åsa Bergenheim samt lektor Anders Hedman
Professor Beng-Göran Martinsson, Institutionen för utbildningsvetenskap, Sweden
UmU – Umeå universitet
2006-05-19
Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan
Enterprising pupils.Discourses on entrepreneurship and enterprise in school
Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen
Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan
Syftet med föreliggande avhandling har varit att studera och problematisera Entreprenörskap och Företagsamhet i grundskolan. Fokus är dels vetenskapliga publikationer och offentliga dokument som behandlar Entreprenörskap och Företagsamhet i skolan, dels skolprojekt som bedrivits i Västerbottens län i årskurserna 4 6. Studiens huvudfrågor har varit:
· Hur har diskurserna kring Entreprenörskap och Företagsamhet i skolan uppkommit?
· Vilka innebörder finns i Entreprenörskap och Företagsamhet i grundskolan?
· På vilka sätt kommer den diskursiva praktiken kring Entreprenörskap och Företagsamhet i skolan till uttryck?
Som analytiskt redskap har Michel Foucaults teorier kring diskurs, makt och disciplin använts, samt teorier kring genus. Kännetecknande för entreprenörskapsforskningen är att den är multidisciplinär och svårigheter finns både nationellt och internationellt att tydligt definiera begreppet entreprenör . Entreprenören framställs som en handlingskraftig, intitativtagande, risktagande, nyskapande och samordnande individ. Egenskaper som både samhälle och skola kan ha nytta av. Arbetslöshet bland unga och förändrade behov i samhället är en anledning till att begreppet företagsamhet nu finns på flertalet av OECD-ländernas agenda. Samhället har behov av individer som kan ta ansvar och initiativ och som är kreativa. Utbildning för och om entreprenörskap har vuxit fram och därmed har det gått att framhålla dess relevans för hela undervisningsväsendet. Utbildning för entreprenörskap riktas mot ekonomi, dvs. en företagande diskurs medan utbildning om entreprenörskap vänder sig mot utbildning i allmänhet genom att relatera till fostran och mänskliga inre kvaliteter. En företagsam diskurs har formats vars syfte är att utveckla elever till att bli ansvarstagande, kreativa, samarbetsvilliga och handlingskraftiga. En ny diskurs skapas kring entreprenörskap, nämligen entreprenörskap och skola. Vägen in i skolan går trots det via ekonomi eftersom huvudsyftet med entreprenörskap är ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. I de texter som behandlar Entreprenörskap och Företagsamhet i skolan finns en genomgående tendens att tänka i dikotomier, i det här fallet vad som kan betraktas som rätt eller fel undervisning. Entreprenörskap och Företagsamhet i skolan beskrivs som det rätta, det sanna medan praktiken i skolan allmänt beskrivs som det motsatta. Det uppstår här en kamp mellan två diskurser, den entreprenöriella skoldiskursen och den officiella skoldiskursen, den senare utgår från läroplanen Lpo 94. I slutet av 1990-talet påbörjades ett antal skolprojekt både nationellt och internationellt med syftet att utveckla elevers företagsamhet. I Västerbottens län initierades skolprojekt under rubriken PRIO 1- Prioritet företagsamhet i Västerbotten län och vände sig till samtliga åldrar i skolan. Skolorna kunde antingen välja en företagande eller en företagsam inriktning på sina projekt. Den företagande inriktningen var mer synlig, gav större variation och skilde sig tydligt från den ordinarie undervisningen. Den företagande inriktningen blev mer osynlig, mindre konkret och svårare att utvärdera och mäta. De studerade skolornas arbete med Entreprenörskap och Företagsamhet i skolan visar att diskurser som redan är välformulerade och rådande på skolorna överförs till den nya diskursen. Istället för att överföra det nya som projektet förväntas tillföra den rådande diskursen, överförs det gamla och välkända in i den nya diskursen. Projekten i sig medförde alltså inte en genomgripande diskursförändring.
Enterprising pupils.Discourses on entrepreneurship and enterprise in school
The aim of this thesis is to study and problematize the concepts of entrepreneurship and enterprise in Swedish compulsory schools. The studies presented in this thesis focus both on scientific publications and official documents that deal with entrepreneurship and enterprise in compulsory schools and on school projects that have been carried out in years 4 to 6 in the county of Västerbotten. The main questions of the study are:
” How did the discourse on entrepreneurship and enterprise in school arise?
” What do concepts of entrepreneurship and enterprise mean in Swedish nine-year compulsory schools?
” How is discursive practice concerning Entrepreneurship and Enterprise in schools expressed?
Michel Foucault s theories of discourse, power and discipline have been used as analytical tools, together with gender theories. Characteristic for the research on entrepreneurship is that it is multidisciplinary. There are difficulties, both nationally and internationally, to explicitly define the concept of entrepreneur . The entrepreneur is described as an individual with abilities to take action, initiative and risks but also as being creative, innovative and cooperative. These are characteristics that both society and school can make use of. Unemployment among young people and changing needs in society are reasons why the concept enterprise is present on most of the agendas of the OECD countries today. Society requires individuals who can take responsibility and initiative and who are creative. Training in and about entrepreneurship has developed and therefore it has been possible to stress its relevance for the entire educational system. Training for entrepreneurship is directed towards economics, i e a discourse about enterprise while training about entrepreneurship turns against training in general by relating to upbringing and human inner qualities. A discourse in enterprise has been formed, whose aim is to develop pupils into responsible, creative, active, cooperative and enterprising members of society. This is where a new discourse is created and it is a discourse in enterprise and schools. Even so, the road into school is via economics because the main aim of entrepreneurship is economic growth and increased employment rate. Throughout the different texts about entrepreneurship and enterprise in school there is a tendency to use dichotomies. In this case it concerns what is the right or the wrong way of teaching. Enterprise teaching, as it is used in entrepreneurship and enterprise in schools, is considered the right and true way of teaching, while the practice in schools is described as the opposite. A struggle between two discourses appears; the struggle between the entrepreneurial school discourse and the official school discourse, the latter with its origin in the national curriculum from 1994, Lpo 94. At the end of the 1990s a number of school projects were initiated, both nationally and internationally, aiming at stimulating pupils enterprising skills. In the county of Västerbotten school projects were initiated under the overarching project PRIO1, Priority Enterprise County of Västerbotten and included students of all ages. The schools could choose either an entrepreneurial or an enterprising approach to their projects. The enterprise approach was more invisible, less concrete and more difficult to evaluate and measure. The work with entrepreneurship and enterprise in school in the investigated schools show that well-established and current discourses in the schools were transferred to the new discourse. Instead of transferring the new aspects that the project was expected to contribute to the current discourse, the old and already well-known aspects were transferred to the new discourse. Consequently, the projects themselves did not result in a comprehensive change of the discourse in practice.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
