Michelle Bergin har utifrån FN:s barnkonvention undersökt om irländska skolgårdar ger förutsättningar för lek.

Jeffrey Casely-Hayford vill med sin avhandling öka kunskapen om relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö och viljan att lämna yrket.

På vilket sätt hanteras våld och utsatthet bland barn av personal i fritidshem och hur talar personalen om att hantera våld? Det är en av frågorna som Anna-Lena Borg undersöker i sin avhandling.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Jack Palmieri har forskat om individuella och organisatoriska faktorer i samband med utsatthet för sexuella trakasserier bland studenter vid Lunds universitet.

Hur förändras kvinnliga och manliga polisers värderingar av professionella kompetensers betydelse för polisyrket under polisutbildning och i polisyrket? Det är en av frågorna som Kirsi Kohlström undersöker i sin avhandling.

Joakim Strindbergs forskningsresultat pekar på betydelsen av skolans institutionella särdrag för uppkomsten och upprätthållande av mobbning.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Linda Berggrens forskning visar att elevers, lärares och rektorers upplevelser av skollunchen påverkas negativt av hur skollunchen är planerad och organiserad på både skol- och kommunnivå.

Björn Sjögren belyser i sin avhandling hur elevers åskådarbeteenden vid kränkningssituationer hänger samman med moraliskt disengagemang, elev-lärarrelationer och tillit till sin egen och klassens förmåga att försvara de som blir utsatta.

Douglas MacCutcheon har i sin avhandling utforskat effekterna av klassrummets miljöegenskaper på taluppfattning och kognition.

Johan Söderlind undersöker i sin avhandling hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur akademiker och ledare inom universiteten uppfattar akademiskt arbete.