Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Martina Jordan vill med sin forskning bidra med kunskap om lärares upplevelser av att tillämpa och implementera motiverande samtal (MI).

Andreas Westerberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förändringar av läromedel och fysisk miljö relaterar till förändringar av undervisningsideal.

Christina Grewell har undersökt hur den fysiska lärmiljön i svenska fritidshem formar elevers och personals möjligheter till delaktighet, inflytande och autonomi.

Isabella Strömberg har forskat om hur förändringar som nationella reformer och lokala satsningar påverkar elever och skolpersonal.

Magnus Fahlström har utifrån ett lärarperspektiv undersökt betydelsen av den fysiska miljön iundervisningssituationen i allmänhet och i matematik i synnerhet.

Michelle Bergin har utifrån FN:s barnkonvention undersökt om irländska skolgårdar ger förutsättningar för lek.

Jeffrey Casely-Hayford vill med sin avhandling öka kunskapen om relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö och viljan att lämna yrket.

På vilket sätt hanteras våld och utsatthet bland barn av personal i fritidshem och hur talar personalen om att hantera våld? Det är en av frågorna som Anna-Lena Borg undersöker i sin avhandling.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Jack Palmieri har forskat om individuella och organisatoriska faktorer i samband med utsatthet för sexuella trakasserier bland studenter vid Lunds universitet.