Mattias Winnberg har forskat om vad som bedöms när digitala verktyg integreras i summativa bedömningssituationer i matematik.

Elisabeth Tenglet har forskat om hur betygs- och utvecklingssamtal formar elever i ett skolsystem präglat av performativ styrning.

David Wissing har i sin avhandling beskrivit och analyserat lärares agens i bedömningspraktiker i årskurs 6.

Johan Forsell har forskat om gymnasielärares och elevers erfarenheter av möjligheter och utmaningar vid grupparbetsbedömning.

Elisabeth Nilsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om språkbedömningspraktiker med yngre elever.

Maria Walla har bland annat undersökt hur en likvärdig matematikundervisning i förskoleklassen kan utformas.

Camilla Svens-Liavåg har forskat om hur elevers motivation, uthållighet och impulsivitet är kopplade till lärares bedömning i modersmål och litteratur, matematik och uppförande.

Nina Westrin har forskat om gymnasieelevers uppfattningar om kunskap, lärande och betygssättning i ämnet idrott och hälsa.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Vilka informella sociala strategier tillämpar eleverna när de tar sig an formella individuella inlämningsuppgifter? Det är en av frågorna som Charlotta Rönn undersöker i sin avhandling.

Med utgångspunkt från elevers och lärares erfarenheter av klassrumsbedömning och utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, har Helena Sjunnesson forskat om vilken betydelse olika artefakter för bedömning kan få.

Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är några av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.