Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Vilka informella sociala strategier tillämpar eleverna när de tar sig an formella individuella inlämningsuppgifter? Det är en av frågorna som Charlotta Rönn undersöker i sin avhandling.

Med utgångspunkt från elevers och lärares erfarenheter av klassrumsbedömning och utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, har Helena Sjunnesson forskat om vilken betydelse olika artefakter för bedömning kan få.

Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är några av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.

I sin avhandling har Maria Håkansson Ramberg undersökt vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språket tyska på gymnasiet.

Genom att studera kopplingen mellan bedömning och åtgärder och anpassningar med hjälp av olika perspektiv vill Ulrika B Andersson bidra med förståelse av hur lärare använder bedömning i sin läsundervisning.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Helena Reierstam har forskat om om kunskapsbedömning i flerspråkig undervisningsmilö på gymnasiet..

Vad kan elever lära sig om skrivande på engelska genom att ge återkoppling? Det är den övergripande forskningsfrågan i Jessica Berggrens avhandling.

Frithjof Theens har forskat om förhållandet mellan språk och matematik och vilka möjliga effekter som språk kan ha på skriftliga matematikuppgifter.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.