Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.

I Maria Levlins avhandling undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3.

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.

Vad gör pojkar i åk 3 med nationella provets texter och vad gör nationella provet med pojkars texter? Hur visar pojkar sina kompetenser att skriva texter på nationella provet? Det har Katharina Andersson undersökt i sin avhandling.

Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Vad är läsförståelse och varför sjunker svenska elevers resultat i undersökningar som PISA och PIRLS? Barbro Westlund visar i sin avhandling att kanadensiska eleverna har signifikant bättre resultat än svenska elever i läsförståelse, och med utgångspunkt i det diskuterar hon hur lärare kan bli bättre på att undervisa i läsförståelse.

Åsa Hirsh har identifierat tre stora dilemman i arbetet med individuella utvecklingsplaner i skolan i sin studie. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

I Gustaf Skars avhandling undersöks skrivbedömning och skrivundervisning inom ramen för gymnasieskolans svenskundervisning.

Stress bland ungdomar är ett växande problem. Var tredje 16-åring är kroniskt stressad, visar en ny studie. "Problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter", säger Karin Schraml, doktorand vid Stockholms universitet.