Lena O Magnusson har i sin avhandling utforskat treåringars pågående relationer med digitalkameror genom att synliggöra deras ömsesidiga möjligheter.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Annika Hellman har i sin avhandling undersökt elevers subjektsskapande och tillblivelser i bild och medieundervisningen på gymnasiet.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Marie-Louise Hansson Stenhammar har undersökt hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.

Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.