Utifrån register över bland annat skolor, bostadsområden, utbildning och hälsa, har Daniel Cunha Byström undersökt hur gänginflytande sprids genom familje- och kamratnätverk.

Linn Perssons forskning visar att att psykisk ohälsa och ungdomsbrott hänger samman, men att sambanden är mångfacetterade.

I sin avhandling om sexuellt våld bland unga pekar Frida Larsson på behovet av sexualundervisning och kampanjer som betonar färdighetsbaserade strategier för sexuell kommunikation och ömsesidig respekt.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

Ökad kriminalitet i samhället har gjort avtryck på skolans arbete. Maggie Beth O’Neill har i sin avhandling undersökt pedagogiska implikationer av denna utveckling.

Tanya Anderssons har i sin avhandling utforskat sårbarheter för och erfarenheter av sexuellt våld bland unga invandrare i Sverige.

Christina Söderberg har i sin avhandling undersökt samverkan som sker i brottsförebyggande syfte, mellan flera aktörer, kring unga individer som befinner sig i risk för brottslighet.

I sin avhandling har Joanna Lindström undersökt psykologiska förklaringar till varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang.

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Azadé Azad har forskat om tonårsflickor med begränsad kriminalitet och de olika utmaningar som de kan uppleva i relation till familj, vänner och skola.

I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.