Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Ann-Christina Kjeldsens forskning handlar om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.

Elinor Schad har undersökt vilka arbetsrelaterade hälsoproblem som grundskollärare upplever. Resultaten visar att en tredjedel av lärarna i studien känner att de inte får tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.