Emma Nilsson Tysklind har forskat om relationen mellan litteraturundervisning på gymnasiet och demokrati.

Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.

Hur har likabehandlingslagstiftningen växt fram och vilka förutsättningar skapar utformningen av lagen för demokratisering? Det är en av frågorna som Maria Rosén undersöker i sin avhandling.

Jenny Rosendahl har forskat om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

Heidi Henrikssons resultat visar hur medborgarorganisationerna legitimerar sin roll i den finska skolan. Ofta betonar organisationerna sitt professionella kunnande och sin förmåga att stödja lärare i att uppfylla läroplanens krav.

Christian Norefalk har forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Claudia Schumanns avhandling utgör ett inlägg i, och kritiserar och expanderar samtidigt, pågående diskussioner inom utbildningsfilosofin.

Olika politiska system påverkar relationen mellan utbildning och politisk engagemang. Det visar Darrel Robinson i sin jämförande studie om utbildningens effekt på politisk kunskap.  

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Isak Benyamine har i sin avhandling undersökt värden och normer i konstnärliga gymnasieutbildningar.

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.