Pontus Larsen har bland annat undersökt vilka berättelser om nationen Sverige som erbjuds och (re)produceras i grundskolans historieundervisning.

Christa Roux Sparreskog vill med sin forskning fördjupa förståelsen av didaktiskt samarbete för att stödja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling.

Simon Lundberg har forskat om historielärares didaktiska överväganden i klassrum präglade av en kulturell och etnisk mångfald.

Matti Karlström har forskat om didaktiska modeller som kan vara ett stöd för lärarutbildare att i undervisningen utveckla lärarstudenters professionella reflektion.

Mimmi Norgren Hansson har i sin avhandling bland annat undersökt omsorg av elevrelationer i skolan.

Vem och hur leds lärande genom digitalisering i skolan och med vilka medel? Det här är frågor som Josef Siljebo undersöker i sin avhandling.

Frida Bertilsson har i sin avhandling undersökt sambandet mellan testbaserat lärande och individuella skillnader i kognitiva faktorer.

Andreas Larsson har i sin avhandling undersökt programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning och hur den tar sig i uttryck i klassrummet.

Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

Vilka hinder och möjligheter framträder i lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1? Det är en av frågorna som Therese Welén undersöker i sin avhandling.

Inga Oliynyk har bland annat undersökt hur lärare i idrott och hälsa beskriver sin undervisning utifrån sina didaktiska val.

Ester Catucci vill med sin forskning öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik.