Lisbeth Gyllander Torkildsen har flera syften med sin studie, bland annat att bidra till ökad kunskap om hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, visar Jessica Arvidsson i sin avhandling.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.

Sari Vuorenpää har i sin avhandling undersökt hur samtal om uppstår i och kring skrivundervisning kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer.

Syftet med Marie Elwins avhandling har varit att utveckla ett självskattningsinstrument utformad för vuxna personer med AST som mäter sensoriska erfarenheter och upplevelser.

Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

Roger Olsson har i sin avhandling utforskat hur samhällskunskapsämnet gestaltar sig i teori och praktik hos fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Att skriva forskningsartiklar på engelska är ett vanligt krav i forskarutbildning i naturvetenskap. Men att lära sig skriva artikeln i enlighet med forskningens genre är en utmaning. Karyn Sandström visar att peer review kan vara ett bra verktyg för doktorander att bekanta sig med ämnesspecifika forskningsartiklar .

Det övergripande syftet med Nora Choque Olssons avhandling var att undersöka hur effektiv gruppträning av sociala färdigheter (SSGT) är för barn och ungdomar med högfungerande autism ( HFASD ) och psykiatrisk samsjuklighet.

Petri Partanen visar i sin studie att metakognitiv strategiträning ger effekter på arbetsminne och att planerings- och metakognitiv förmåga - så kallad komplex exekutiv funktion – bör tas hänsyn till i större grad vid utredning och stödinsatser kring barn i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter.

Fusae Ivarsson har i sin avhandling utforskat inlärningsprocessen i kanaji hos studenter i japanska som andraspråk i jämförelse med nivåanpassade modersmålstalare.