I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Genom att träna på att hitta olika strategier ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar Éva Fülöp i sin avhandling.

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.