En av frågorna Anne Reath Warren undersöker i sin avhandling är vad som karaktäriserar de språkliga ideologierna i Sverige och community language schools i Australien.

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Dataspel hjälper barn med autismspektrumtillstånd att läsa av emotioner hos andra. Det visar Steve Berggren i sin avhandling.

Det är stora skillnader mellan den skrivna strategin för entreprenörskap i skolan och vad som faktiskt sker ute i klassrummen. Det visar Karin Axelsson i sin avhandling.

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000? Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Det visar Jessica Elofsson i sin avhandling.

Jan Anderssons avhandling bygger på tron ​​att fysiklaboratorier skapar en speciell diskurs där studenten blir skådespelare och läraren blir arrangör och observatör.

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.