Lena Gleisner Villasmils vill med sin avhandling förståelsen för varför och hur lärare, både individuellt och i grupp, gör didaktiska val av digitala lärresurser i undervisningen samt vilka faktorer som påverkar dessa val. 

Åsa Borgström har bland annat undersökt negativa erfarenheter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning.

Hur kan flerspråkiga barns deltagande stödjas i aktiviteter med digital teknik i förskolan? Det är en av frågorna som Sofije Shengjergji utforskar i sin avhandling.

Joakim Wallmark har i sin avhandling utvecklat IRTorch, ett nytt verktyg som gör det enklare att utforma prov som bättre speglar deltagarnas verkliga kunskaper.

Eva-Maria Ternblad har forskat om virtuella lärmiljöer, och utvärderat hur elevers kunskapsinhämtning kan skilja sig åt beroende på läromedlets utformning.

Ulrika Gustafssons avhandling bidrar med ny kunskap om hur nationella digitaliseringsinitiativ för skolan tar form och belyser särskilt små kommuners utmaningar och strategier i digitaliseringsprocessen

Hur fungerar assisterande teknik, särskilt tal-till-text, i jämförelse med tangentbordsskrivning, för att överbrygga svårigheter vid läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? Det är en av frågorna som Gunilla Almgren Bäck undersäker i sin avhandling.

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Jakob Olsson vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur 2000-talets barn- och ungdomslitteratur relaterar till samtidens digitaliseringsprocesser.

Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.

Fiona Loudoun har forskat om barns egna upplevelser av att spela datorspel.

Christina Sand har undersökt om assisterande teknik, text-till-tal och tal-till-text, påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och producera text.