Hur kan rätten till utbildning säkras när ett barn har hög frånvaro och inte följer skolplikten? Det är en av frågorna som Sara Lundberg undersöker i sin avhandling.

Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.

Sofia Levin vill med sin forskning öka förståelsen för idrottsskador hos elever på innebandygymnasier.

Linn Perssons forskning visar att att psykisk ohälsa och ungdomsbrott hänger samman, men att sambanden är mångfacetterade.

Moa Karemyr har forskat om ungas självskadebeteende.

I sin avhandling om sexuellt våld bland unga pekar Frida Larsson på behovet av sexualundervisning och kampanjer som betonar färdighetsbaserade strategier för sexuell kommunikation och ömsesidig respekt.

Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskor ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Enskär, som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan. 

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.