Linn Perssons forskning visar att att psykisk ohälsa och ungdomsbrott hänger samman, men att sambanden är mångfacetterade.

Moa Karemyr har forskat om ungas självskadebeteende.

I sin avhandling om sexuellt våld bland unga pekar Frida Larsson på behovet av sexualundervisning och kampanjer som betonar färdighetsbaserade strategier för sexuell kommunikation och ömsesidig respekt.

Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskor ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Enskär, som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan. 

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.