Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskors ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Eneskär som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan. 

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.

Anna Ahlgren har i sin avhandling undersökt hur elevpositionen i den svenska skolan har konstruerats.

Av 76 analyserade skolmenyer gav ingen tillräckligt med absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Det visar Mari Wollmar i sin avhandling.

Hur talar de unga om sin förståelse av samtycke och om vad som sker i praktiken? Det är en av frågorna som Kerstin Blom undersöker i sin avhandling.