Inkludering av kulturella och sociala betydelser av kön i psykologiskt behandlingsarbete hänger samman med psykologers professionella ideal för vad som är legitim kun­skap, visar Ulrika Eskner Skoger i sin avhandling.

Annemi Skerfvings avhandling handlar om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa, om svårigheter som de möter under sin barndom och vad som kan underlätta deras tillvaro.

Karin Gunnarsson har i sin avhandling studerat hur hälsofrämjande arbete i skolan fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för verksamheten.

Det är viktigt att betona sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat, och därmed öka intresset för att införa interventioner för ökad fysisk aktivitet i skolsammanhang. Den slutsatsen drar Anna-Karin Lindqvist, som forskat om hur man kan uppmuntra barn och ungas fysiska aktivitet i skolan.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.

Att främja social ordning och moral har, utöver den kunskapsförmedlande uppgiften, historiskt sett utgjort en integrerad del av skolans uppdrag. I sin avhandling undersöker och analyserar Paula Wahlgren dessa olika framställningar av hur skolan kan och bör arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar.

Övervikt förekommer oftare i glesbebyggda områden, vilket till stor del kan förklaras av lägre utbildningsnivå i de områdena. Det visar Lotta Moraeus studie om övervikt bland svenska barn i 7-9-årsåldern.

Träning motverkar huvudvärk hos unga skolflickor. Det visar doktoranden och fysioterapeuten Birte Tornøes avhandling.

Unga kvinnor som söker hjälp för stressrelaterade problem kan få hjälp genom stresshanteringskurser, visar en ny avhandling.

Goda vänner och fasta tider för mat och sömn är starka friskfaktorer för tonårsflickor. Det visar Margaretha Larsson i sin studie om vad som får unga flickor att må bra under de kämpiga tonåren.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.