Maria Kjellgren har forskat om skolkuratorns erfarenheter av individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Ett viktigt perspektiv har också varit att utforska barnets erfarenheter.

Prokrastinering, sexuella trakasserier och sexuellt våld är en stor orsak till den ökade psykisk ohälsan hos universitetsstudenter, visar Fred Johansson i sin avhandling.

Lars Sjödin har forskat om vilka motiv som ligger bakom ungdomars alkoholdrickande och hur olika former av tillit kan kopplas till deras alkoholanvändning.

Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Carina Petersson har bland annat undersökt om våldsutsatta ungdomar valt att berätta om sin utsatthet.

Dans och yoga kan potentiellt vara effektfulla interventioner till flickor med psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Elin Areskoug Sandberg som forskat om dans, yoga och mindfulness för att förbättra psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.

Sara Thomas har forskat om samband mellan barns relationella kompetenser, sociala medvetenhet, självreglering och empati.

Emmie Wahlström har i sin avhandling undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.

Ester Gubis avhandling visar att utrikesfödda barn i Sverige inte använder psykiatrisk vård i den mån de behöver. För att uppnå större jämlikhet i hälsa behövs ökad samverkan mellan skola, BVC och första linjens psykiatri.  

Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos hos ungdomar. Det är ett av resultaten i Kristina Carléns avhandling.

Både föräldrar och skolsköterskor ser fördelar med motiverande samtal (MI) i syfte att stödja barns till hälsosamma levnadsvanor. Det visar Marianna Moberg i sin avhandling.