Christopher Holmbergs avhandling handlar bland annat om ungdomars erfarenheter av en hälsopromotiv skolbaserad intervention om mat och fysisk aktivitet, med fokus på aspekter relaterade till egenmakt och möjligheter för lärande.

Lisbet Engh vill med sin avhandling öka kunskapen om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa samt initiering av stödinsatser.

Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.

Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Män som begick sexuella övergrepp under tonåren blir själva sårbara och deras liv bräckligt, särskilt i relation till de krav som ställs i vuxenlivet. Det visar Sara Ingevaldson i sin avhandling.

Birgitta Ander har i sin avhandling bland annat undersökt vilka psykologiska och sociala faktorer som är kopplade till debutålder för alkohol, tobak och droger.  

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Hans Löfgren visar att förebyggande, skolbaserade program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa, vilket tidigare studier har visat.