I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Undervisningen av livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap behöver förstärkas, det anser Marie Lange som forskat i ämnet.

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Katarina Lagercrantz All har i sin avhandling undersökt den kommunala vård- och omsorgsutbildningens betydelse, så som den kommer till uttryck i elevernas beskrivningar av sina personliga utbildningsprojekt.

Den kommersiella internetmiljön, och särskilt reklamfinansierade mobilspel, är en krävande miljö för barnen. Det visar Carolina Martinez i sin forskning om unga internetanvändare.

Flickor strävar i större utsträckning än pojkar efter att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Det visar Eva-Lena Lindster Norberg i sin avhandling.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.

Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

På vilket sätt påverkas meningsskapandet kring hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet när gymnasieelever diskuterar hållbar utveckling? Det har Katarina Ottander forskat om.