Lärande för hållbarhet är något som många svenska förskolor arbetar med. Men förhållningsättet där barn utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet. Det menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. "Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet", säger hon.

Att samtala om skönlitteratur inom engelskämnet tränar elevernas demokratiska kompetenser. Det menar Anna Thyberg, vars forskning lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger forskaren Daniel Östlund.

Ett bra utgångläge för undervisning i hållbar utveckling är att få veta hur eleverna tänker kring naturen. Pia Sjöblom har i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars relation till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv.

Anders Bek har studerat hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför undervisningen, och hur denna påverkar lärande och reflektion.

Hur och med vilka resurser driver ungdomar frågor som rör elevinflytande och demokrati i skolan? Om det handlar Per-Åke Rosvalls avhandling ”...det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.