Marwa Amri vill med sin forskning bidra till ökad förståelse av projektarbetets betydelse i engelskundervisning på gymnasiet.

Suzanne Ericson har undersökt hur litterära texter med fokus på hållbar utveckling kan integreras i gymnasiets engelskaundervisning.

Jenny Bergström har bland annat undersökt elevers perspektiv på hur det är att lära sig engelska vid Språkintroduktion.

Maria Stridsman har forskat om undervisning i engelska på mellanstadiet ur ett ordförrådsperspektiv.

Malin Reljanovic Glimäng ha har undersökt hur Virtual Exchange kan användas för att främja kritisk interkulturalitet och glokal medvetenhet hos blivande ämneslärare i engelska.

I sin avhandling belyser Denise Bergström stöd för ordinlärning i det svenska engelskklassrummet på högstadiet.

Evelina Johansson har undersökt ”higher-order thinking skills” (HOTS) och kritiskt tänkande i engelskkurser på svenska universitet.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Hälften av eleverna som lämnar den högskoleförberedande gymnasieskolans obligatoriska engelskutbildning når inte upp till det föreslagna lägsta tröskelvärdet för akademisk ordkunskap. Det visar Marcus Warnby i sin avhandling.

Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är några av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.

Vad kan elever lära sig om skrivande på engelska genom att ge återkoppling? Det är den övergripande forskningsfrågan i Jessica Berggrens avhandling.

I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.