Kirsten Stoewer har undersökt samspelet mellan lärare och elever i modersmålsundervisning i engelska.

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Airong Wang har utforskat vilka faktorer som påverkar deltagandet i komplexa multifunktions virtuella miljöer.

Flerspråkiga yrkesklassrum är fruktbara miljöer för studier av språkliga fenomen kopplade till praktiskt arbete, visar Janne Kontio i sin avhandling.

Marie Tåqvists avhandling handlar om så kallade discourse-organising nouns (DONs) och hur de används av svenska universitetsstudenter på engelsk akademisk prosa.

Elever på gymnasieprogram där engelska används som undervisningsspråk (CLIL-program) ökar inte sitt akademiska vokabulär mer än elever som följer ämnesundervisningen på svenska. Eva Olssons avhandling visar att det saknas självklart samband mellan exponering för ett språk och akademiskt ordförråd.

Irina Frisk har i sin avhandling undersökt och analyserat vilka strategier som elever använder för att leverera sakkunnig kritik och feedback på varandras insatser genom datormedierad kommunikation under en engelsk A-kurs online på universitetet.

Julie Skogs avhandling undersöker samspelet genom skriftliga diskussionsforum i en datormedierad lärande miljö.

BethAnne Yoxsimer Paulsruds doktorsavhandling handlar om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan. Hon menar att hur man använder engelska i undervisningen har större betydelse för språkinlärningen än hur mycket man använder språket.

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.