Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.

Eva Berggren har forskat om studenter som startar företag.

Rasmus Rahm har gjort en longitudinell studie över effekterna av entreprenörskapsutbildningar.

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Det är stora skillnader mellan den skrivna strategin för entreprenörskap i skolan och vad som faktiskt sker ute i klassrummen. Det visar Karin Axelsson i sin avhandling.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Flickor strävar i större utsträckning än pojkar efter att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Det visar Eva-Lena Lindster Norberg i sin avhandling.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.