Anna-Karin Wyndhamn har undersökt spänningar som ibland uppstår när lärare ska förmedla ideal och värden till eleverna på gymnasiet, samtidigt som eleverna förväntas utveckla förmågan att tänka fritt och kritiskt.

Lärande för hållbarhet är något som många svenska förskolor arbetar med. Men förhållningsättet där barn utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet. Det menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Erik Rosell har studerat entreprenörskap så som det praktiseras av Nätverket Samhällsförändring i Praktiken. I avhandlingen dokumenterar han tre iscensatta projekt, där det första projektet handlar om att skapa interaktion och ett kunskapsutbyte mellan universitetet och en folkhögskola.

Zara Daghbashyan har forskat om entreprenörskap bland akademiker, och analyserat effektiviteten inom högre utbildningsinstanser.

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Hur och med vilka resurser driver ungdomar frågor som rör elevinflytande och demokrati i skolan? Om det handlar Per-Åke Rosvalls avhandling ”...det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”.

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna, och leder till att eleverna engagerar sig mer. Även de sociala relationerna blev bättre. Det visar en ny avhandling av Emilia Fägerstam.

Vad finns det för olika förståelser av begreppet "livslångt lärande" och vad säger det om vår framtid? Gun Berglund visar i sin avhandling "On lifelong learning as stories of the present" att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp.