I sin avhandling har Martin Göthberg undersökt hur gymnasieelever förstår dramatext i en process - från en första läsning av okänd text till den kroppsliga gestaltningen i form av teaterföreställningar för publik.

Eva Hallgren har forskat om processdrama - en metod som förenar dramapedagogik och undervisning.

Lena O Magnusson har i sin avhandling utforskat treåringars pågående relationer med digitalkameror genom att synliggöra deras ömsesidiga möjligheter.

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Johanna Österling Brunström vill med sin avhandling belysa den levda kroppen som meningsskapande i relation till fyra olika former för musicering: en professionell musiker, en konsertbesökare, en professionell DJ och en professionell dansare.

Annika Hellman har i sin avhandling undersökt elevers subjektsskapande och tillblivelser i bild och medieundervisningen på gymnasiet.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.