Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Vivika Halapuu har undersökt hur gymnasieskolans utformning påverkar gymnasieelever tankar och beslut kring fortsatta studier.

Hur får skolan och utbildning betydelse för eleverna? Det är en av frågorna som Jonas Lindbäck undersöker i sin avhandling.

Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Janna Lundberg har genom skolan och samhällskunskapsämnet på gymnasiet utforskat sociala mekanismer som bidrar till ojämlikhet i samhället.

Charlotta Boström har i sin avhandling analyserat utbildnings- och arbetsmarknadsutfall ur olika perspektiv.

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Elias Mellander har undersökt utexaminerade etnologistudenters förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet samt hur deras utbildningsbakgrund blir verksam i arbetets vardag.

Erik Rosenqvist har undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelevers påverkar varandras utbildningsval.