Vilken betydelse har utbildningsvägen genom gymnasiet haft för svenska världsidrottare? Det är en av frågorna som Claes Nyberg undersöker i sin avhandling.

Thea Klapp har forskat om elevers uppfattningar om sin akademiska kompetens, hur den formas och utvecklas under skoltiden

Caroline Önnebro har bland annat undersökt vilken betydelse social bakgrund har för gymnasieelevers val av utbildning och vägen mot högre studier.

Hur kan studievägledning för unga migranter förstås när den sammanflätas med migrationspolitik? Det är en av frågorna som Jonna Linde undersöker i sin avhandling.

Petter Bergs forskning visar att elever som har gått i vinstdrivande gymnasieskolor tjänar mindre senare i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor.

Christoffer Hornborg har forskat om hur ungdomar i landsbygdsområden orienterar sig mot framtida arbetsliv i relation till de sociala sammanhang de lever i.

Vilken betydelse tillskrivs fysiska tester i antagningsprocessen till idrottsgymnasier? Det är en av frågorna som Filip Andersson undersöker i sin avhandling.

Tünde Lénárd vill med sin avhandling öka förståelse av könssegregation inom utbildning.

I sin avhandling prestenterar Rama Alshoufani begreppet utbildning som en resa, som ett icke-instrumentellt perspektiv på att tänka kring och överväga vad utbildning innebär.

Amanda Almstedt Valldor har bland annat undersökt hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd.

Emil Danehorn har forskat om utbytesstudenter i relation till alkoholkonsumtion, droganvändning, sexuellt riskbeteende, hälsa och utsatthet för våld.

Anna Bennich Björkman har bland annat undersökt hur gymnasieungdomar resonerar kring möjligheten att söka sig till högre utbildning.