Caroline Önnebro har bland annat undersökt vilken betydelse social bakgrund har för gymnasieelevers val av utbildning och vägen mot högre studier.

Hur kan studievägledning för unga migranter förstås när den sammanflätas med migrationspolitik? Det är en av frågorna som Jonna Linde undersöker i sin avhandling.

Petter Bergs forskning visar att elever som har gått i vinstdrivande gymnasieskolor tjänar mindre senare i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor.

Christoffer Hornborg har forskat om hur ungdomar i landsbygdsområden orienterar sig mot framtida arbetsliv i relation till de sociala sammanhang de lever i.

Vilken betydelse tillskrivs fysiska tester i antagningsprocessen till idrottsgymnasier? Det är en av frågorna som Filip Andersson undersöker i sin avhandling.

Tünde Lénárd vill med sin avhandling öka förståelse av könssegregation inom utbildning.

I sin avhandling prestenterar Rama Alshoufani begreppet utbildning som en resa, som ett icke-instrumentellt perspektiv på att tänka kring och överväga vad utbildning innebär.

Amanda Almstedt Valldor har bland annat undersökt hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd.

Emil Danehorn har forskat om utbytesstudenter i relation till alkoholkonsumtion, droganvändning, sexuellt riskbeteende, hälsa och utsatthet för våld.

Anna Bennich Björkman har bland annat undersökt hur gymnasieungdomar resonerar kring möjligheten att söka sig till högre utbildning.

Camilla Svens-Liavåg har forskat om hur elevers motivation, uthållighet och impulsivitet är kopplade till lärares bedömning i modersmål och litteratur, matematik och uppförande.

Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.