I sin avhandling prestenterar Rama Alshoufani begreppet utbildning som en resa, som ett icke-instrumentellt perspektiv på att tänka kring och överväga vad utbildning innebär.

Amanda Almstedt Valldor har bland annat undersökt hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd.

Emil Danehorn har forskat om utbytesstudenter i relation till alkoholkonsumtion, droganvändning, sexuellt riskbeteende, hälsa och utsatthet för våld.

Anna Bennich Björkman har bland annat undersökt hur gymnasieungdomar resonerar kring möjligheten att söka sig till högre utbildning.

Camilla Svens-Liavåg har forskat om hur elevers motivation, uthållighet och impulsivitet är kopplade till lärares bedömning i modersmål och litteratur, matematik och uppförande.

Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Vivika Halapuu har undersökt hur gymnasieskolans utformning påverkar gymnasieelever tankar och beslut kring fortsatta studier.

Hur får skolan och utbildning betydelse för eleverna? Det är en av frågorna som Jonas Lindbäck undersöker i sin avhandling.

Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.