Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Janna Lundberg har genom skolan och samhällskunskapsämnet på gymnasiet utforskat sociala mekanismer som bidrar till ojämlikhet i samhället.

Charlotta Boström har i sin avhandling analyserat utbildnings- och arbetsmarknadsutfall ur olika perspektiv.

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Elias Mellander har undersökt utexaminerade etnologistudenters förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet samt hur deras utbildningsbakgrund blir verksam i arbetets vardag.

Erik Rosenqvist har undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelevers påverkar varandras utbildningsval.

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Sara Forsbergs avhandling visar att betyg, utbildning och val av yrke påverkar ungdomars rörlighet. Särskilt valet av huruvida man ska stanna eller lämna hemområdet.  

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Anton B. Andersson har utforskat hur socialt kapital bidrar till att skapa ojämlika utfall för unga vuxna.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.