Magnus Kilger har utforskat uttagningen till ungdoms- eller distriktslagen i fotboll, innebandy och hockey.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Ruhi Tyson har utforskat hur bildning och praktisk klokhet kan berika vår förståelse av yrkespraktik och didaktik på en teoretisk, metodologisk och praktisk nivå.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

Katarina Lagercrantz All har i sin avhandling undersökt den kommunala vård- och omsorgsutbildningens betydelse, så som den kommer till uttryck i elevernas beskrivningar av sina personliga utbildningsprojekt.

Föräldrarnas höga utbildningsnivå i hemlandet förklarar barnens ambitioner i den svenska skolan, visar Per Engzell i sin avhandling.

Våldsutsatthet är vanligt bland unga kvinnor. Men de berättar sällan om detta för sjukvården eller för andra vuxna, konstaterar Anna Palm.

Flickor strävar i större utsträckning än pojkar efter att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Det visar Eva-Lena Lindster Norberg i sin avhandling.

Företagsekonomi är ett av Sveriges största utbildningsämnen. Trots det vet vi lite om vilka som söker dessa utbildningar och varför de gör det. Eva Lindell har i sin avhandling utforskat dessa frågor.

Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.