Martin Andersson har forskat om folkskollärarnas kollektiva agerande i Sverige 1838–1879.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärarlegitimation.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering i Sverige med fokus på hur Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterade för införande av lärarlegitimationen.

Peter Lilja har granskat lärarfackens användning av begreppet professionalism i politiska förhandlingar om hur man tillskriver mening och innehåll till idén om lärarens professionalism.

Thomas Sandstedt har forskat om vilka krav, intressen och viljeinriktningar som anses centrala och värdefulla vid ledning och styrning inom akademin.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

I avhandlingen "Lärare av idag" diskuterar Göran Brante lärares arbetssituation och de kringliggande krafter, eller strukturella, institutionella, organisatoriska omständigheter som en delförklaring till lärares omtalade svåra arbetssituation.

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

1920 fanns det ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund, men 1963 inledde förbunden ett samarbete som ledde till en sammanslagning: Sveriges Lärarförbund var fött. Göran Sparrlöf har i sin avhandling studerat den historiska sammanslagningen.